”Ansvarslöst agerande av Kommunal”

”Det finns inte mer pengar bara för att Kommunal använder sådana metoder som de gjorde i samband med att de sa upp kollektivavtalet för privat anställda personliga assistenter till upphörande.” Foto: Jörgen Appelgren

MOT VÄGGEN. Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör på Vårdföretagarna, anser att Kommunals agerande vid förhandlingarna om nytt kollektivavtal för de privat anställda personliga assistenterna, liknar maffiametoder.Här berättar hon också varför hon är kritisk till den nuvarande svenska modellen.

Lena Gunnars

Publicerad 19 okt 2017 kl 00.00

Annons

Inga-Kari Fryklund tänker fortsätta kampen för att få regeringen att höja assistansersättningen. Hon menar att assistansnivåerna från staten är på tok för låga för att vårdföretagen ska ha råd att betala löneökningar i nivå med märket.

Du anser att motparten Kommunal använde maffialiknande metoder för att tvinga er att gå med på löneökningskraven för de privatanställda personliga assistenterna. Varför?

– Det är hur de uttryckte sig som var maffialikt. Jag menar inte att Kommunal är en maffia eller brukar agera så, vi har ett konstruktivt förhandlingsklimat. Men Kommunals representanter sa själva i samband med att de sa upp kollektivavtalet att de är stora, starka och många. De var beredda att konflikta sig till avtal hos vartenda företag. Att säga upp ett avtal till upphörande är mycket ovanligt. Det är ett ansvarslöst agerande.

Svenskt Näringsliv vill ha lokal lönebildning, varför blev du då upprörd när Kommunal ville förhandla med företag för företag?

– Att säga så är som att blanda äpplen och päron. Vi driver också att vi vill ha företagsnära lönebildning. Men då krävs det ett sifferlöst avtal. Det skulle vi allra helst vilja ha.

Men Kommunal har väl rätt att kräva att deras medlemmar får lika stora löneökningar som alla andra, i nivå med märket?

– Det vet jag inte om man kan säga, de ska självklart också ha möjlighet till höjda löner. Sedan måste det finnas en betalningsförmåga. Här är det regeringen som sätter betalningsförmågan för företagen. Det är unikt för vår bransch.

Du vill ha en lönebildningsmodell som är mer anpassad till just era villkor. Skulle inte det hota hela den svenska modellen?

– Våra medlemmar vill ge löneökningar. Men om inte staten är beredd att betala vad det egentligen kostar får företagen antingen lämna marknaden eller kollektivavtalen.

Ser du ingen fara för den svenska modellen om avsteg görs bara för vissa branscher? – Den svenska modellen borde vara mer så att man anpassar sig efter hur verkligheten ser ut i olika sektorer. Överhuvudtaget går vi mot för mycket strömlinjeformat. En personlig assistansverksamhet, där 90 procent är personalkostnader, är en annan sak än Volvo. Det krävs andra avtal än på exempelvis industriföretag eller i en gruva. Är det i så fall bättre att det offentliga tar över om de privata företagen misslyckas med att bli lönsamma?

– Nej. SKL har också svårt att gå runt i den här delen. I en gemensam debattartikel påtalade vi i somras att pengarna från staten inte räcker. Det gäller även kommunerna. Skillnaden är att SKL kan plocka från något annat område. Men det är ju bara staten som ersätter den personliga assistansen.

I den allmänna debatten anklagas de privata vårdföretagen ofta för att ta ut övervinster, hur ser du på det?

– Att det är viktigt att debatten byggs på fakta. När vi tittade på vinsterna för våra medlemmar inom personlig assistans låg de på 1,5 procent i fjol. I löneförhandlingarna förra året hamnade löneökningarna på 2,3 procent, medan uppräkningen av assistansersättningen från staten var 1,04 procent. Sju av tio företag gör bedömningen att de bara kommer att överleva max två år om löneökningarna överstiger uppräkningen av assistansersättningen.

Tillsammans med Kommunal anlitade ni revisionsbyrån KPMG för att få en opartisk bild av vårdföretagens ekonomi. De kom fram till att rörelseresultatet låg på 4,4 procent, men den siffran dömde ni ut. Varför?

– När KPMG begärde ut siffror från Upplysningscentralen kunde de bara få årsredovisningar för 2015. Eftersom stora förändringar som påverkat kostnaderna skedde under 2016 och 2017 är den verklighet som gällde då inaktuell i dag. När förhandlingarna med Kommunal låg lite senare i år hann vi få ut årsredovisningarna för 2016. Det var då vi såg att vinstmarginalerna låg på 1,5 procent förra året.

Kommunal anser att man aldrig kan låta löneökningarna bero på hur lönsamt företaget är, vad tänker du om det?

– Du måste ha pengarna för att kunna betala ut lönen. Det här är inte en verksamhet där du kan öka skatten eller hämta pengar någon annanstans.

Var förhandlingarna hårdare än i tidigare avtalsrörelser?

– Nej, men vi sitter i ett svårt läge. Vi har verkligen försökt vara kreativa. Det kanske säger en del när inte ens de bästa medlarna i landet lyckades hitta en lösning.