Allt vanligare att akademiker vobbar

Vi befinner oss mitt uppe i den period på året med mest frekvent förekomst av sjukdom och vab. Snuva, hosta och ruggigt grått väder är snarare regel än undantag innan allting vänder och de ljusare vårmånaderna kommer med sin räddning. 

Allt fler vobbar däremot i stället för att vabba vilket ställer nya krav på både arbetsgivare och arbetstagare.

Enligt en ny undersökning från Akavia har två av tre akademiker som varit hemma med sjukt barn under det senaste året vobbat, alla, eller nästan alla dagar. Var tredje arbetstagare har vobbat alla dagar. En av fem vobbar inga eller nästan inga dagar och det finns ingen markant skillnad mellan könen.

Undersökningen visar att hälften av Akavias medlemmar i huvudsak är positiva till att vobba – en fjärdedel upplever det däremot som något negativt.

Charlotte Tarschys som är chefsekonom på Akavia säger att det är viktigt att chefen har en plan för hur man hanterar när kollegor är borta.

Hon poängterar att det är positivt att fler har möjlighet till att vobba men att vab är en lagstadgad rättighet. Sju av tio anger i undersökningen att den främsta orsaken till att de vobbar är att de ändå får göra jobbet vid senare tillfälle.

– Medlemmarna vobbar eftersom man vill sköta sina arbetsuppgifter och känner ansvar över sitt arbete. Många av våra medlemmar är chefer eller specialister som heller inte har möjlighet att lämna över sina arbetsuppgifter till någon annan.

Almegas biträdande chefsjurist Hedda Mann säger att de inte får några indikationer på att arbetsgivare upplever problem med vare sig vab eller vobb.

– Vi får varken signaler på det ena eller det andra. Vab är ju en rättighet som arbetstagare har. Vi får inga signaler på att det inte skulle fungera. Arbetsgivarna ska skapa förutsättningar för att det ska vara möjligt att vabba.

Hedda Mann säger att man måste utgå från en gemensam överenskommelse vid varje enskilt fall om man ska vobba.

– Det är inte en rättighet eller något som en arbetsgivare kan kräva. Det är ju självpåtaget om arbetstagare känner sig pressade att vobba för man har rätt att vara hemma med sitt sjuka barn. Är barnet sjukt ska ju fokus vara på barnet.

Enligt Akavias undersökning kan både vobb och vab kan leda till stress. Tre av tio uppger att de vabbar eftersom de blir stressade av att vobba. Knappt var tredje uppgav enligt undersökningen också att de vabbar eftersom de blir stressade av att vobba.

– Vid rätt förutsättningar gällande barnets, medarbetarens och verksamhetens behov kan det vara en bra lösning för att få ihop livet, säger Charlotte Tarschys.

Hedda Mann uppger att Almega inte heller får några frågor angående arbetsmiljöproblem relaterade till stress över att arbetstagare på arbetsplatser känner sig tvingade att vobba och att det kan leda till en känsla av otillräcklighet om man varken hinner ge jobbet eller barnet fullt fokus.

– Vi har ingen bild av att det skulle vara så - men det är såklart något som man som arbetsgivare behöver förhålla sig till. Det är ingen fråga som medlemmar vänder sig med till oss så jag har ingen bild av att det skulle vara ett stort problem.

Hedda Mann säger att det är jätteviktigt att man som arbetsgivare är tydlig med att arbetstagare har rätt att vabba och att arbetsgivaren inte kan kräva att arbetstagarna ska vobba.

– Skulle det vara så att arbetstagarna känner att de förväntas vobba, men egentligen vill vabba så är det något som de måste ta upp med sin chef. Det kan vara en känsla man har som det inte finns någon grund för.

Enligt Akavias undersökning vobbar anställda i privat sektor i högre grad och är mer positivt inställda till att vobba jämfört med anställda i offentlig sektor. Enligt undersökningen vobbar fyra av tio i privat sektor alla dagar – samtidigt som var tredje i kommunal sektor och var fjärde i statlig sektor vobbar.

Jurister vobbar också i en högre utsträckning än andra yrkesgrupper. 72 procent av alla jurister uppger sig vobba och 52 procent av samhällsvetarna.

– I Sverige är det lag på att man ska få vabba men det kan finnas ett tryck från arbetsgivare eller kollegor att vobba. Vi har olika behov så det är viktigt med dialog så att det är tydligt för alla, säger Charlotte Tarschys.

Ekonomiska faktorer är inte något som är avgörande i att välja bort vab utan uppges vara det fjärde viktigaste skälet till att medlemmar väljer att vobba.

Ett medarbetarproblem som Akavia upplever är att det kan landa på individen att hitta sin egen ersättare. Charlotte Tarschys säger att även vid högt kvalificerade roller är det viktigt att allt ansvar inte hamnar på den enskilde medarbetaren eller på kollegor.

– Arbetsgivaren behöver minska den organisatoriska sårbarheten så att det är möjligt att vara frånvarande. Det kan handla om att bättre planering, prioritera, andrahandsansvar i teamen eller att ha en konsultlösning som back-up.

Charlotte Tarschys anser att det som är positivt för en arbetsgivare som tillåter att arbetstagare vobbar är att de då kan sköta det viktigaste och förhindra att processer stannar upp utan istället lösa det hemifrån så man kan komma vidare.

Hon säger att det är viktigt att arbetsgivaren tar initiativ till att diskutera de här frågorna och att det är bra att ta ett samtal det redan vid anställningsintervjun.

– Det är en vinst åt båda hållen om arbetsgivaren informerar hur man tänker kring distansarbete och vobb och att man har en dialog om det för att göra det tydligt hur man föredrar att jobba.

Akavia anser också att det är viktigt att organisationerna tar höjd för att vi bor i ett land där det förekommer mycket sjukdomar på vintern.

– Allt ansvar kan inte falla på en person då utan det måste vara möjligt att vara frånvarande så arbetsgivaren får se till att fördela ut ansvar. Det ska finnas luft för att hantera sjukdomar som vi vet kommer att komma.