Arbetsdomstolen

AD tillåter stridsåtgärder mot arbetsgivare som har avtal

RAPPORT. Under de senaste 25 åren har Arbetsdomstolen bara prövat fem fall där arbetsgivare med kollektivavtal utsatts för konflikt av ett fack utan avtal. I inget fall har domstolen avbrutit konflikten, visar Medlingsinstitutets kartläggning.

Publicerad

I februari fick Medlingsinstitutet i uppgift att kartlägga hur vanliga konflikter mot arbetsgivare med kollektivavtal var. Tillsättandet var en konsekvens av den infekterade striden i Göteborgs containerhamn.

Den färdiga rapporten visar att sådana konflikter är få och leder till få strejkdagar, i genomsnitt 280 per år sedan millennieskiftet. Det kan jäm­föras med siffran för hela arbetsmarknaden. I genomsnitt förloras 50 000 arbetsdagar per år i konflikter. Snittsiffrorna skiftar väldigt mellan år med avtalsrörelse och andra.

En viktig del av utredningen var genomgång av mål i Arbetsdomstolen, AD, som gäller varsel om konflikt mot arbetsgivare med kollektivavtal. De fem målen är:

AD 1993 nr 15

Stuvareförbundet väckte talan mot Hamnarbetarförbundet, som varslat om blockad mot två färjor tillhörande Stena Line. Anledningen var att besättningen utfört stuveriarbete som skulle ha utförts av hamnarbetare, enligt facket. Arbetsgivaren hävdade att stridsåtgärderna var otillåtna.

AD fann att arbetsgivarens invändning inte höll.

AD 2004 nr 96

Sveriges Hamnar och Göteborgs hamn stämde Hamnarbetarförbundet för olovlig stridsåtgärd i syfte att tränga undan lokalt avtal. Tvisten gällde ersättningen för arbete under journatt. Hamnarbetarförbundet var inte nöjt med nivåerna i Transports avtal. Blockaden mot arbete under journatten syftade enbart till att förbättra de egna medlemmarnas villkor.

AD konstaterade i ett interimistiskt beslut att bolaget inte kunnat bevisa sitt påstående.

AD 2005 nr 110

Teknikarbetsgivarna stämde Pappers för olovlig stridsåtgärd och undanröjande av kollektivavtal. Pappersbruket i Figeholm hade bytt till Teknikföretagen och gått över till Teknikavtalet där IF Metall var facklig motpart. Efter ett antal turer varslade Pappers om strejk och blockad mot allt arbete inom Teknikavtalet. Förbundet hävdade att stridsåtgärderna var tillåtna eftersom syftet enbart var att få ett avtal för de egna medlemmarna.

AD ansåg att stridsåtgärderna var tillåtna.

AD 2012 nr 13

Byggnads varslade om strejk mot ett statligt bolag som bedrev anläggningsarbete efter att ha blivit nekat kollektivavtal. Arbetsgivarverket gjorde fredspliktsinvändning, eftersom bolaget var bundet av det statliga kollektivavtalet, där Seko var en av parterna. Eftersom Byggnads enbart begärde avtal för egna medlemmar var stridsåtgärderna tillåtna, enligt AD.

AD 2017 nr 32

Elektrikerförbundet varslade om strejk på ett larm- och säkerhetsföretag, där arbetsgivaren ansåg att tjänstemannaavtalet med Unionen och Ledarna täckte allt arbete. Bolaget gjorde en fredspliktsinvändning och hävdade att facket försökte tränga undan tjänstemannaavtalet.

AD ansåg stridsåtgärden tillåten och att Elektrikerförbundet enbart stred för att tillvarata sina medlemmars intressen.