AD splittrad om villkor vid uppsägning

Målet handlar om hur lång uppsägningstid arbetstagare har rätt till när verksamheten läggs ut på entreprenad.

Får arbetstagaren då tillgodoräkna sig åren hos den första arbetsgivaren, och på så sätt få längre uppsägningstid som många kollektivavtal ger? Svaret är nej i det fall som nu prövats.

Bakgrunden är att det servicearbete som Astra Zeneca genomförde i egen regi lades ut på entreprenad till ISS Facility Management. Men ISS förlorade senare upphandlingen och sa upp 200 personer som tidigare varit anställda på Astra Zeneca.

Enligt kollektivavtalet hade de rätt till dubbelt så lång uppsägningstid som normalt, ett år, om de fyllt 55 år och varit anställda i tio sammanhängande år.

Unionen tog frågan till AD rörande fyra personer. Arbetsdomstolen har nu slagit fast att dessa personer får nöja sig med sex månadslöner trots att de fyllt 55 år och har arbetat långt över tio år sammanlagt i båda företagen.

– Det är inget att hymla om. Vi är besvikna. Vi trodde att AD skulle gå på den väg EU-domstolen slagit in. Nu får vi acceptera att det inte är så. För de här personerna skyddas inte med den extra uppsägningstiden. Det står svart på vitt, säger Unionens chefsjurist Martin Westfält till tidningen Arbetet.

I botten ligger EU:s så kallade överlåtelsedirektiv vilket gjorde att AD vände sig till EU-domstolen för att få ett förhandsavgörande Tolkningen av detta förhandsavgörande splittrar AD. Minoriteten anser att innebörden av beskedet är att all anställningstid ska inräknas. Detta oavsett att de anställda fick ett nytt kollektivavtal – städ- och bevakningsavtalet – vid övergången.  Villkoren rörande uppsägningstiden var exakt likadana i avtalen nämligen.

Men majoriteten slår fast att bytet av kollektivavtal till städ- och bevakningsavtalet gör att anställningstiden måste nollställas.  De tolkar avtalet på det sättet att förlängd uppsägningstid kräver tio års sammanhängande anställningstid hos den nye arbetsgivaren, ISS, och det nådde arbetstagarna aldrig upp till.

Majoriteten lägger till följande angående möjligheten för arbetsmarknadens parter att själva reglera detta. ”Det kan tilläggas att denna slutsats ligger väl i linje med utgångspunkten i svensk arbetsrätt om att frågor om vilka anställningsvillkor som ska tillämpas efter att ett kollektivavtal har upphört, är en intressefråga som kan lösas av arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal, efter förhandlingar och ytterst under hot om stridsåtgärder”.

Minoriteten – ledamöterna Elisabeth Mohlkert och Ingemar Hamskär – anser att det strider mot EU-rätten att låta arbetstagarna hamna i en sämre situation bara för att verksamheten har överlåtits.

Arbetsgivarna håller inte med.

– Jag tycker att det är viktigt att slå fast att de som parterna på svensk arbetsmarknad kommit överens om står fast trots olika EU-direktiv. För i just det här direktivet ska man ju ta hänsyn både till arbetstagaren och förvärvades intressen, säger Jonas Stenmo, Almegas chefsjurist.