Arbetsdomstolen

AD nekar prövning av forskningsfusk

Arbetsdomstolen stänger dörren för att kunna överklaga fusk i forskning.

Publicerad

Beslutet kom på tisdagen och innebär att dörren som Växjö tingsrätt öppnade den 12 juli i år nu definitivt stängts. Den lektor på Linnéuniversitetet i Växjö som fällts av sin arbetsgivare för oredlighet i forskning på grund av några tidskriftsartiklar har nu kommit till vägs ände i den arbetsrättsliga processen.

Hittills har bara själva disciplinpåföljden som följer på ett beslut om oredlighet kunnat överklagas i domstol. Lektorn fick en varning. Enligt tingsrätten kan ett beslut om forskningsfusk få ”allvarliga konsekvenser för den berörda forskaren, t.ex i form av arbetsrättsliga åtgärder, indragen forskningsfinansiering och vanära”. Därför ska ett sådant beslut kunna överklagas.

Detta är också vad den statliga oredlighetsutredningen SOU 2017:10 och  lagrådsremiss från i juni i år kommit fram till. Där föreslås ett helt nytt system för att pröva forskningsfusk och en möjlighet att överklaga till domstol.

Men Arbetsdomstolen är inte beredd att som tingsrätten införa denna möjlighet i väntan på att de nya reglerna ska träda i kraft.

AD konstaterar att ett beslut mot en enskild måste vara till nackdel för denne för att få överklagas enligt rättegångsbalken. Enligt arbetstvistlagen krävs det att talan är av avsevärd betydelse för att man ska få pröva en sak i AD.

Men i detta fall ser AD oredlighetsbeslutet endast som ett konstaterande eller en klassificering av att ett visst handlade inneburit oredlighet. Det ställningstagandet har, anser AD, inte påverkat Växjöforskarens rättsställning. Talan ska därför avvisas.

Beslutet mot forskaren står alltså fast.