AD: Fel att avskeda Maria Ågren

(Uppdaterad) Åklagaren ansåg det bevisat att Maria Ågren gjort sig skyldig till brottet vårdslöshet med hemlig uppgift och hon valde att skriva på ett strafföreläggande och betala böterna. Ändå gör Arbetsdomstolen en annan bedömning och anser inte att Maria Ågren gjorde något brottsligt.

– Men det är utifrån en civilrättslig bedömning, vi har inte haft tillgång till förundersökningen, säger Cathrine Lilja Hansson, ordförande i målet i AD, till Lag & Avtal.

Staten lyckades, enligt AD, inte visa att uppgifter om så kallade kvalificerade skyddsidentiteter som vissa personer får för att kunna arbeta med underrättelseverksamhet verkligen blivit tillgängliga för de lagringstekniker i Tjeckien som förekommer i målet.

Därmed återstod att pröva om de omständigheter som låg till grund för brottsutredningen och omständigheterna kring Säpos rekommendation att avbryta hela eller delar av outsourcingen är så allvarliga att de räcker för ett avskedande.

Här anser AD att det andra av de fyra avstegsbesluten från säkerhetsprövningar som generaldirektören skrev under stred mot säkerhetsskyddsregleringen. Maria Ågren borde redan i samband med det första beslutet ha låtit myndighetens jurister granska det. Säkerhetsskyddschefens budskap i ett mail till generaldirektören om att det var ett ”medvetet accepterande av risker inom säkerhetsskyddet” borde också föranlett från Maria Ågrens sida.

Och med tanke på vad hon kände till när hon undertecknade det andra avstegsbeslutet, bland annat genom Säpos säkerhetsrapport,  ”är det anmärkningsvärt att hon fattade beslutet utan att närmare utreda vilken skyddsvärd information som skulle kunna komma att röjas och vilka de rättsliga förutsättningarna var för att fatta beslutet”. Hon hade också kunnat kontakta Säpo tidigare än hon gjorde.

Enligt Arbetsdomstolen har Maria Ågren som chef för Transportstyrelsen allvarligt – men inte avsiktligt – brustit i den aktsamhet som staten kan förvänta sig av en myndighetschef.

En ytterligare fråga är om staten hade rätt att åberopa de nämnda omständigheterna efter att hon fått en ny anställning som generaldirektör i regeringskansliet i stället för på Transportstyrelsen. Ja, eftersom Maria Ågren borde ha förstått att om hon skulle åtalas och fällas för brott mot rikets säkerhet skulle nya åtgärder kunna komma i fråga.

Men i bedömningen av Maria Ågrens agerande tar AD hänsyn till de problem som fanns på Transportstyrelsen när det gäller IT-säkerhet och att förutsättningarna kring outsourcingen av it-driften redan var klara när hon tillträdde.  AD anser att det är klarlagt att frågorna kring it-säkerhetsskyddet inom myndigheten ”var satta på undantag sedan lång tid tillbaka”. Få visste ens att  det skulle finnas hemliga uppgifter på andra håll än i systemen för körkortstillverkningen.

”Inom myndigheten verkar dessutom den dåvarande kulturen ha motverkat en rak kommunikation i säkerhetsskyddsrelaterade frågor” skriver AD som också tillägger att tidsplanen för outsourcingen var alldeles för optimistisk.

AD pekar därtill på den bristande kunskap som fanns på Transportstyrelsen när det gäller säkerhetsprövning av personal hos utländsk underleverantör. Maria Ågren informerades inte heller om de back-up-planer som fanns och som skulle kunna ha gjort det möjligt att knyta till sig den tidigare personalen hos Trafikverket trots att man där påbörjat avvecklingen av Transportstyrelsens it-drift.

Säpo får kritik för att de inte omgående reagerade på innehållet i säkerhetsrapporten från juni 2015 utan först i oktober samma år inledde ett tillsynsärende. Kommunikationen mellan Säpo och Transportstyrelsen borde ha varit bättre.

– Maria Ågren hamnade i den här situationen utan egen förskyllan, säger Cathrine Lilja Hansson, när Lag & Avtal intervjuade henne i samband med att domen offentliggjordes på onsdagsförmiddagen.

AD:s slutsats blir:

”Vid en sammantagen bedömning finner Arbetsdomstolen att Maria Ågren – trots den allvarliga kritik som kan riktas mot hennes agerande som generaldirektör för Transportstyrelsen – inte kan anses ha åsidosatt sina åligganden på ett sådant grovt sätt att det motiverar ett avskedande från anställningen i Regeringskansliet”.

Sveriges Ingenjörer hade begärt 300 000 kronor i allmänt skadestånd men AD avslår detta yrkande. Motiveringen är att skadeståndsbestämmelsen i 38 § LAS jämfört med lagen om offentlig anställning inte ska anses tillämplig på generaldirektörer.

Däremot får Maria Ågren tillbaka sin anställning vid tregeringskansliet och den lön som hon haft rätt till sedan avskedandet och fram till förordnandet går ut den 28 februari 2021.

Staten ska betala Sveriges Ingenjörers rättegångskostnader på 1 683 945 kronor.

Domen är rekordtjock, 97 sidor.

– Det är den mest omfattande domen jag har skrivit, uppger Cathrine Lilja Hansson.