Arbetsdomstolen

AD: Distansarbetare skulle ha kommunicerat bättre

Arbetsdomstolen, Stora Nygatan 2 i Stockholm. Foto: TT

Brister i kommunikationen med cheferna och upprepad arbetsvägran utgör saklig grund för att säga upp en besiktningstekniker med 27 års anställningstid. För arbete på distans gäller, enligt Arbetsdomstolen, ett särskilt ansvar för arbetstagaren att kommunicera med sina chefer. 

Publicerad

Mannen har varit anställd på Anticimex under många år och arbetar sedan ett antal år med husbesiktningar. Enligt arbetsgivaren har besiktningsmannen under nära tre års tid gjort sig skyldig till arbetsvägran i ett stort antal fall och han uppges också ha uppträtt ”sarkastiskt och otrevligt” mot sina närmaste chefer.

Det handlar bland annat om att inte besvara mail, missa att lämna in vecko- och månadsrapporter, strunta i att besöka kontoret trots uppmaningar till det och otrevligt bemötande mot cheferna.

Unionen menar att teknikern har sociala och kommunikativa begränsningar och att han har svårt att ställa om invanda rutiner men i övrigt har han varit en stor tillgång för bolaget i alla år. Cheferna har, enligt förbundet, valt att lägga oproportionerligt mycket tid och energi på att jaga teknikern för att han ska besvara deras mail och annat.

Arbetsdomstolen konstaterar att besiktningsteknikern allvarligt brustit i kommunikationen med två chefer som han arbetat på distans till. Enligt Unionen hade dessa brister kunnat avhjälpas genom enkla stödåtgärder, till exempel tydligare kommunikation från arbetsgivarens sida. AD anser dock att chefernas frågor varit korta och tydliga och det finns inget som ger anledning att anta att stödåtgärder hade hjälpt.

Och då de befattningar som teknikern skulle kunna omplaceras till är också på distans och problemen skulle därmed kvarstå. Därför har bolaget inte brustit i sin omplaceringsskyldighet.

Däremot var det fel att stänga av teknikern. Han får därför 30 000 i skadestånd men i övrigt förlorar Unionen målet i alla delar och får betala Almegas rättegångskostnader på 220 500 kronor.

Ledamöterna Håkan Löfgren och Ingemar Hamskär är skiljaktiga. De anser att arbetsgivaren borde ha försökt lösa situationen på annat sätt än genom erinringar, varningar och uppsägning. Bolaget borde ha kunnat vidta ytterligare åtgärder i form av exempelvis tydligare instruktioner/kommunikation och tagit stöd från företagshälsovården.