Avtalsrörelsen

22 år – tio avtalsrörelser

Parterna i industrin har genomfört tio avtalsrörelser sedan industriavtalet slöts 1997 fram till i år 2020. Här är resultatet i form av de totala avtalade löneökningarna, märket, per avtalsperiod.

Publicerad

Årets stora avtalsrörelse försvårades av coronapandemin. Den 20 mars i år beslutade parterna inom industrin att skjuta upp förhandlingarna till den 1 oktober och samtidigt förlänga de gällande avtalen till den 31 oktober.

Efter en månads tuffa förhandlingar slöts industriavtalet i söndags. Den nya lönenormen, det så kallade märket, blev 5,4 procent på 29 månader. Det motsvarar 2,23 procent i årstakt.

1998

Treårigt avtal med olika inne­håll i olika branscher (den nominella lönen steg med 3,5 procent per år, reallönen med 3,0 procent)

2001

Treårsavtal (38 månader), märket (avtalad löneökning): 8,5 procent inklusive arbetstidsförkortning

2004

Treårsavtal 2004, märket (arbet­are): 7,3 procent inklusive arbetstidsförkortning.

2007

Treårsavtal, märket: 10,2 procent.

2010

Avtal på 18 månader, märket: 2,6 procent.

2011

Avtal på 14 månader (något undantag), märket: 2,6 procent.

2013

Treårsavtal, märket: 6,8 procent.

2016

Ettårigt avtal, märket: 2,2 procent.

2017

Treårigt avtal, märket: 6,5 procent.

2020

Avtal på 29 månader, märket: 5,4 procent. Läs mer här om senaste industriavtalet.

Missa inga nyheter - beställ Lag & Avtals kostnadsfria nyhetsbrev

Avtalet som ger märket

Industriavtalet – industrins samarbetsavtal och förhandlingsavtal – slöts 1997.

I samarbetsavtalet förbinder sig parterna att samverka för att skapa bästa möjliga förutsättningar för industrins långsiktiga utveckling.

Förhandlingsavtalet säger bland annat att parterna ska träffa nytt avtal innan det gamla löper ut. Krav ska överlämnas till motparten senast när tre månader återstår av avtalsperioden.

Förhandlingarna följs av de opartiska ordförandena, Opo, som aktivt träder in när en månad återstår av avtalet. Arrangemanget innebär att industrin står utanför den medling som Medlingsinstitutet ansvarar för.

Parterna ska verka för att löne­avtalet blir normerande för resten av arbetsmarknaden.

Parterna har flera samverkans­organ. Ett är Industrins ekonomiska råd, ett annat är Industrins utvecklingsråd.

Industriavtalet har omförhandlats en gång 2011, efter att Teknikföre­tagen sagt upp det.

Bakom avtalet står tolv arbets­givarförbund med Teknikföretagen och Industriarbets­givarna i spetsen. Motpart är Facken inom industrin, som är IF Metall, GS-facket, Livs, Unionen och Sveriges Ingenjörer.