Var det rätt att avskeda eller säga upp en polisman som dömts för misshandel, olaga frihetsberövande och falsk angivelse?

Bakgrund: Den 30 oktober 2002 avskedades polisinspektören Richard H. Han hade utan lagligt stöd gripit en man, försett honom med handfängsel och fört honom till polisstationen. Richard hade felaktigt angivit mannen för att ha förolämpat polisen och han slog också mannen. Richard hade förnekat brott. Brott-målet avgjordes slutligt först den 28 augusti 2002 i och med att Högsta domstolen beslutade att inte meddela prövningstillstånd.
Polisförbundet: Avskedandet ska ogiltigförklaras och staten ska betala 120 000 kronor i allmänt skadestånd. Om det fanns skäl för att säga upp Richard, men inte att avskeda honom, yrkar förbundet 60 000 kronor i allmänt skadestånd till Richard samt ekonomiskt skadestånd.
Avskedandet grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren känt till i mer än två månader. Tidsfristen ska räknas från det att polisutredningen var klar den 5 september 2000.
I andra hand är de gärningar som Richard dömts för ändå inte skäl för avskedande eller saklig grund för uppsägning.
Staten bestrider. Om staten blir skadeståndsskyldig yrkas att det allmänna skadeståndet jämkas till noll kronor. Man har haft rätt att invänta lagakraftvunnen dom i brottmålet mot Richard. Tidsfristen började löpa när lagakraftvunnen dom fanns i brottmålet.
Domskäl: Enligt andra stycket i paragraf 18 i anställningsskyddslagen får ett avskedande inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till mer än två månader innan arbetstagaren underrättades om det tilltänkta avskedandet. Om det finns synnerliga skäl får arbetsgivaren grunda avskedandet enbart på omständigheter som han känt till längre tid.
När det gäller ett misstänkt brottsligt förfarande, som förnekats av den anställde, och som prövas i polisutredning och åtal har arbetsgivaren rätt att avvakta lagakraftvunnen dom i brottmålet. Vid erkänd brottslighet är i stället huvudregeln att tidsfristen enligt två månadersregeln börjar löpa då arbetsgivaren får kännedom om erkännandet.
Den straffrättsliga bedömningen i det aktuella brottmålet har varit långt ifrån självklar. Arbetsdomstolen ser ingen anledning till att frångå huvudregeln att arbetsgivaren haft rätt att invänta lagakraftvunnen dom i brottmålet innan man tog ställning till frågan om avskedande. Arbetsgivaren får alltså åberopa händelsen trots att man känt till den längre än två månader.
När det gäller bedömningen av om avskedandet var riktigt kan man inte bortse från att Richard under en så lång tid som nära tre år och tre månader efter händelsen har fått fortsätta att arbeta inom polisen med avancemang och goda vitsord. Han har skött sitt arbete före och efter den aktuella händelsen utan anmärkning. Händelsen ska betraktas som en engångsföreteelse.
Domstolen finner ? med viss tvekan ? att Richard inte bör anses som uppenbart olämplig att vara polis. Trots att Richard dömts för brott, kan han inte anses ha visat sig så olämplig för fortsatt anställning som polis att det funnits saklig grund för uppsägning. Förbundets yrkande om ogiltigförklaring av avskedandet ska bifallas.
Staten saknade inte fog för sin uppfattning att det fanns skäl för avskedande. Richard har i högsta grad medverkat till den uppkomna situationen. Staten bör därför inte bli skadeståndsskyldig för avskedandet.
Domslut: AD förklarar att avskedandet av Richard är ogiltigt. Domstolen avslår förbundets yrkande om allmänt skadestånd. Domen var enhällig.