Kunde arbetstagare vid ett sågverk avstå från rätten till helgersättning enligt Träindustriavtalet?

Bakgrund: Bolaget driver ett sågverk utanför Örebro. Förbundets medlemmar Tommy L, Sture T, Mikael E och Jimmy O arbetar på sågverket.
I paragraf 6 i Träindustriavtalet finns det bestämmelser om ersättning för arbete som utförs på kvällar, nätter och helger. Den 23 februari?29 mars 1998 arbetade Tommy, Sture, Mikael och Jimmy på helgen utan att få någon helgersättning enligt Träindustriavtalet.
Förbundet: Bolaget skall betala 10.000 kronor i allmänt skadestånd och 700 kr 50 öre i helgersättning till var och en av Tommy, Sture, Mikael och Jimmy. Bolaget skall också betala 75.000 kronor i allmänt skadestånd till förbundet .
Arbetsgivarparterna bestrider. Efter det att helgersättningarna skulle ha betalats avstod arbetstagarna genom en handling den 23 september 1998 frivilligt från ersättningarna. Redan innan helgarbetet utfördes hade dessutom bolaget och arbetstagarna muntligt kommit överens om att helgersättning inte skulle betalas.
Förbundet bestrider att det innan helgarbetet utfördes träffades någon överenskommelse om att helgersättning inte skulle betalas. En sådan överenskommelse skulle också strida mot kollektivavtalet och därför vara ogiltig enligt medbestämmandelagen. Handlingen den 23 september 1998 är visserligen ett avstående från rätten till helgersättning. Handlingen är dock ogiltig enligt avtalslagen. Även detta avstående strider mot kollektivavtalet och är därför ogiltigt enligt medbestämmandelagen.
Domskäl: Det är inte bevisat att bolaget och arbetstagarna innan helgarbetet utfördes träffade en muntlig överenskommelse om att helgersättning inte skulle betalas. En sådan överenskommelse skulle under alla förhållanden strida mot kollektivavtalet och därför vara ogiltig enligt medbestämmandelagen.
Handlingen den 23 september 1998 kom till sedan förbundets ombudsman skrivit till bolaget och krävt helgersättning för arbetstagarnas räkning. Parterna är ense om att arbetstagarna genom handlingen avstod från rätten till helgersättning.
Arbetsgivarparterna menar att en arbetstagare med bindande verkan kan avstå från en ersättning när den förfallit till betalning. Enligt paragraf 27 i medbestämmandelagen kan arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal inte med giltig verkan träffa överenskommelse som strider mot kollektivavtalet. Innehållet i paragrafen stämmer överens med paragraf 3 i den tidigare gällande lagen om kollektivavtal. Arbetsdomstolens praxis före medbestämmandelagens tillkomst måste alltså fortfarande beaktas. I denna praxis har domstolen utan undantag hållit fast vid den aktuella ogiltighetsregeln. Frågan är om det finns anledning att avvika från denna praxis.
En avvikelse skulle kunna innebära att kollektivavtalets bestämmelser inte tillämpas lika för alla arbetstagare och alla arbetsgivare på ett avtalsområde. En sådan ordning minskar kollektivavtalets normerande funktion. Detta kan leda till att benägenheten att sluta kollektivavtal minskar.
Arbetsdomstolen anser inte att det finns några bärande skäl för att avvika från tidigare praxis. Detta innebär att arbetstagarnas avstående den 23 september 1998 är ogiltigt. Bolaget skall alltså betala helgersättning till arbetstagarna.
Domslut: Bolaget skall betala 700 kr 50 öre i helgersättning och 5.000 kronor i allmänt skadestånd till var och en av Tommy, Sture, Mikael och Jimmy. Bolaget skall också betala 50.000 kronor i allmänt skadestånd till förbundet. Två ledamöter var skiljaktiga.