Inte retroaktiv tillämpning att beakta gamla anställningsförhållanden

Anställningstid är ofta avgörande vid lönesättning. En forskare som under lång tid hade arbetat för det italienska forskningsrådet fick i löneberäkningshänseende bara tillgodoräkna sig de 20 år som han hade varit tillsvidareanställd hos arbetsgivaren. Innan han blev tillsvidareanställd hade han dock arbetat i nästan åtta år under tre olika visstidskontrakt.

Forskaren väckte fastställelsetalan i italiensk domstol och yrkade att också de åtta år som han hade varit visstidsanställd skulle erkännas och tillgodoräknas honom. Som grund för sitt yrkande anförde han bland annat att det var i strid med diskrimineringsförbudet i EU:s visstidsdirektiv (1999/70) att inte räkna med visstidsanställningstiden.

Mot bakgrund av att visstidsdirektivet inte hade trätt i kraft under den tid då forskaren hade varit visstidsanställd på 1990-talet beslutade den italienska domstolen att fråga EU-domstolen om direktivet ska tillämpas retroaktivt.

EU-domstolen konstaterade i sin dom att rättsakter i princip inte ska ha retroaktiv verkan. Det är dock inte fråga om retroaktiv tillämpning av diskrimineringsförbudet när det ska tillämpas på ett tillsvidareanställningsavtal som ingåtts efter direktivets ikraftträdande.

I det aktuella fallet hade arbetstagaren blivit tillsvidareanställd år 2001. Eftersom han hade ingått sitt tillsvidareanställningsavtal efter direktivets ikraftträdande kräver direktivet att han också ska få tillgodoräkna sig sådan anställningstid som han fullgjort enligt olika visstidsanställningskontrakt före direktivets ikraftträdande.