Avtalsrörelsen

Tveksamt om retroaktiva löner i år

Årets löneökningar fryser inne. Det är ett troligt scenario inför förhandlingarna som drar i gång i höst igen, tror bedömare. Men det kan bli något mer kommande år i stället.

Publicerad

När pandemin lamslog det mesta i våras bestämde sig fack och arbetsgivare att pausa årets stora löneförhandling som i princip påverkar alla anställdas löner. Så eniga som då har nog aldrig de normalt så stridbara parterna någonsin varit tidigare.

Men det var då det, nu är det dags igen och annat ljud i skällan. I oktober kör förhandlingarna i gång igen. Men risken, ur ett löntagarperspektiv, är att året är kört.

− Jokern är hur man hanterar 2020, säger Susanne Spector, analytiker på Nordea och expert på arbetsmarknadsfrågor.

Kriskänsla präglar

Det förhandlarna bland annat har att beakta är om det ska bli några retroaktiva lönepåslag. Från 1 april skulle det i normala fall för stora delar av arbetsmarknaden ha landat nya löneavtal med förmodade påslag på runt två procent. Så blev det inte, det blev inga avtalade lönehöjningar alls.

Höstens förhandlingar kommer att präglas av kriskänsla, det går knappast att komma ifrån.

− Det gör nog att många köper att det inte blir något för 2020, tror Spector.

− Det är ett kämpigt läge för många företag att betala ut retroaktiva löner under hösten. Mer troligt är att man kompenserar för lite högre löneökningar nästa år, säger hon.

Pressat tidsschema

Ett annat skäl, av mer praktisk karaktär, som talar emot några löneökningar i år, är tidsaspekten. Det blir stressigt för företagen att hinna betala ut före årsskiftet, och då skulle klumpsumman ur ett skattemässigt perspektiv hamna på fel sida om årsskiftet, enligt Spector.

Arbetsgivarna pekar på krisen och flaggar för ett nollbud – något som inte överraskar facken, det är ungefär så det brukar låta inför en löneförhandling.

− Hade de sagt något annat, hade jag ramlat av stolen, säger LO-facket Sekos ordförande Valle Karlsson.

"Vi vet för lite"

Svenskt Näringslivs förhandlingschef Mattias Dahl är och andra sidan inte särskilt förvånad att facken har samma krav som om coronapandemins härjningar aldrig hade funnits – det vill säga tre procent lönepåslag på ett år.

Det låter med andra ord ungefär som vanligt.

− Men vi har inte satt ner foten, det är osäkert, vi vet för lite, vi behöver följa det här in i oktober för att se var ekonomin och företagen står då, säger Matias Dahl.

Om retroaktiva lönepåslag, för 2020?

− Den frågan är högst levande, vi har bara pausat förhandlingarna, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

− Kontexten är ju jättenegativ. Att i det här läget tänka på retroaktivitet, känns ju jättekonstigt, säger Mattias Dahl.

Hålla ihop

På en punkt verkar i alla fall LO och Svenskt Näringsliv hyfsat eniga – att hålla fast vid industrinormeringen och att inte låta branscher som gått strålande i krisen få springa före de som närmast slaktats.

− Men det kommer att bli slitningar, tror Dahl.

Kommunal, som ställde sig utanför LO-samordningen, tänker fortsätta att driva att de ska ha högre lönepåslag än andra, coronakrisen har snarare förstärkt den ståndpunkten, enligt ordförande Tobias Baudin.

− Det är ingen hemlighet att vi kräver mer, säger han.

Olle Lindström/TT

Bakgrund

20 mars 2020 kallade LO och Svenskt Näringsliv till gemensam presskonferens. Bara någon vecka innan de första löneavtalen skulle vara klara beslutade fack och arbetsgivare, till följd av den akuta coronapandemin, att ställa in den stora avtalsrörelsen som berör miljontals löntagare.

Avtalsrörelsen sköts till hösten då industrin i vanlig ordning ska teckna löneavtal först. Sista oktober är tanken att det ska vara klart, varefter resten av arbetsmarknaden hakar på.

När förhandlingarna avbröts låg de ursprungliga kraven från facken på 3,0 procent i lönelyft. Arbetsgivarnas bud låg på 1,4 procent.

TT