PTK: För stressigt med både avtalsrörelse och lasförhandlingar

Förhandlings- och samverkans­rådet PTK och Svenskt Näringsliv har inlett förhandlingarna om en moder­niserad arbetsrätt, som bland annat ska leda till förslag om utökade undan­tag i turordningsreglerna. Tiden är knapp.

Redan i maj nästa år ska den statliga utredningen komma med sitt förslag om ökad flexibilitet på arbetsmarknaden. Om parterna kommer överens om ett alternativ som också innebär ökad flexibilitet ska regeringen lägga ett förslag i linje med den överenskommelsen.

Parallellt ska parterna även hinna omförhandla hundratals avtal under avtalsrörelsen, som drar i gång i höst.

Cirka 400 centrala kollektivavtal löper ut under perioden mars–maj 2020.

– Det är just när vi parter ska komma med vårt förslag till politikerna. Jag är tveksam till om det är den mest optimala situationen, säger Martin Linder, ordförande för PTK, som i sina 27 medlemsförbund har över 876 000 tjänstemän i privat sektor.

Samma delegationer och organisationer ska hantera båda förhandlingarna, framhåller han.

– Antingen har politikerna inte riktigt förstått vad en avtalsrörelse innebär eller så vill de kanske inte att vi ska lyckas.

Martin Linder menar att det dessutom är oklart om politikerna kommer att respektera parternas förslag eller om de bara ska plocka russinen ur kakan.

Martin Linder ser en risk för att några av parterna kan dra nytta av att förhandlingarna förs under samma tidsperiod.

– Det vore olyckligt att blanda ihop frågorna om hur vi ska hitta rätt löne­ökningsnivåer som också säkrar före­tagens konkurrenskraft med dem om hur vi ska hantera omställning och anställningstrygghet.

Stefan Koskinen, förbundsdirektör för Almega Tjänsteföretagen, som tillsammans med Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen, förhandlar för Svenskt Näringsliv i partsförhandlingarna, är övertygad om att parterna ror i hamn en överenskommelse, trots den tajta tidsgränsen.

– Det finns ett ordspråk som heter att parterna presterar bäst under press. Även om vi ska igenom en avtalsrörelse finns det tidsfönster både före och efter den, säger han.

Stefan Koskinen ser ingen risk för sammanblandning av förhandlingarna.

Av tradition brukar de stora övergripande frågorna hanteras separat från avtalsrörelsen. Att förhandla frågorna parallellt går inte, menar Stefan Koskinen.

– Det skulle bli alltför komplicerat när ingen ser hur det ena skulle påverka det andra.

Dessutom rör det sig om förhandlingar på olika nivåer, påpekar han. Svenskt Näringsliv förhandlar om anställningsskydd och omställning med LO och med PTK, även om förbunden deltar aktivt.

– Centralorganisationerna är inte ansvariga för löneavtalen. Där förhandlar de enskilda förbunden, säger Stefan Koskinen.

Han har svårt att se att politikerna medvetet skulle vilja försvåra för parterna genom att sätta en alltför snäv tidsplan.

– Oavsett vad det blir för lösning så blir det kritik mot den. Frågorna är så pass svåra. Därför kommer politikerna, oberoende av färg, att bli jätteglada om vi parter själva hittar en lösning.

Stefan Koskinen räknar med att parterna har tid till nästa höst på sig att förhandla fram ett eget förslag. Efter att den statliga utredningen lagt sitt förslag ska det ut på remiss.

– I slutet av oktober går propositionen till riksdagen. När den väl gått dit är tiden ute för parterna. Det beskedet har vi fått av politiken, förtydligar Stefan Koskinen.

Enligt Björn Lindau, presskommunikatör på arbetsmarknadsdepartementet, finns inget datum satt för när parterna ska vara klara med sitt förslag.

”De datum som regeringen förhåller sig till är 31 maj 2020, då den statliga utredningen ska vara klar, och enligt januariavtalet ska förändringarna inom Las genomföras 2021”, skriver han i ett mejl.