”Ingångslönerna - viktig fråga i avtalsrörelsen”

Vad ser du mest fram emot i din nya roll?

– Två saker: att få jobba med handelsföretagen i den spännande förändring som branschen genomgår i och med utvecklingen inom e-handel. Det andra är att få jobba med alla kompetenta kolleger på vår avdelning.

Du var tidigare chefsjurist på Svensk Handel – vilken är den stora skillnaden när du nu blir förhandlingschef på samma organisation?

– Som chefsjurist var jag chef för processgruppen, där våra processande jurister och arbetsrättsjurister finns. Nu blir jag chef över hela den avdelning som arbetar med arbetsgivarverksamhet. Min viktigaste uppgift blir att leda våra kollektivavtalsförhandlingar. Men när jag var chefsjurist var jag också en aktiv förhandlare.                        

Du har tidigare bland annat varit förhandlingschef på Livsmedels­­företagen. Ser du några likheter mellan de båda branscherna?      – Ja, både handeln och livs­medels­industrin har internationellt sett höga arbetskraftskostnader. Arbetstidsfrågor är högt prioriterade inom båda branscherna.

Vilka egenskaper är utmärkande för dig som förhandlare?

– Jag är ärlig och försöker alltid vara tydlig. Att lyssna är också viktigt. Men det här är saker som jag generellt sett tycker utmärker en god förhandlare och som jag försöker hålla mig till.

Vilka frågor blir störst i avtalsrörelsen?

– Löneökningstakten, ingångslönerna och i detaljhandelsavtalet, ob-tillägget. Vi parter behöver hitta en bättre lösning. Ob-tillägget utgör en för stor andel av den totala lönen. Och de höga ingångslönerna gör det svårt för företagen att jobba med lönesättning som motiverar till utökat ansvar. De leder även till en för hög tröskel till arbete i handeln.

Av en del anses handeln sätta ett ”andra märke” i krontal – blir det krontal även i denna avtalsrörelse?

– Det är en teknisk fråga mellan parterna. Det är för tidigt att gå in på det redan nu.