Avtalsrörelsen

Elektrikernas förhandlingschef: Man kallar oss radikala

Urban Pettersson, förhandlingschef på Elektrikerna, anser inte att 6F-förbunden, det vill säga Byggnads, Elektrikerna, Målarna, Seko och Fastighets, hade för höga lönekrav i förhållande till industrins lönekrav. Foto: Jörgen Appelgren
Foto: Jörgen Appelgren

MOT VÄGGEN. Urban Pettersson, förhandlingschef på Elektrikerna, hoppas på en LO-samordning i första hand. Men han tror att det kan bli svårt att kräva krontalspåslag för kvinnoförbunden en gång till.

Publicerad

Urban Pettersson är nöjd med resultatet av den just avslutade avtals­rörelsen. Han anser inte att förbunden inom 6F hade för höga lönekrav.

Du har sagt att LO-förbunden till och med mådde bra av att 6F krävde mer, samtidigt har ni fått mycket kritik. Hur ser du på den?

– Ja, det är konstigt. Vi krävde inte extremt mycket. Vi gjorde en bedömning av vad som fanns i löneutrymme. Den tycker jag fort­farande var en seriös bedömning.

Ska ni inom 6F göra en egen analys av vad ni kan kräva i kommande avtalsrörelse också?

– Vår målsättning nu är att fixa en LO-samordning. När den är fixad behövs det ingen egen analys.

Ser du inga faror med att förbunden har egna yrkanden som är högre än industrinormen?

– Samhället hade mått bättre av högre löne­ökningar. Sedan är det klart att LO-samordningen påverkas om vi har olika krav. Fast å andra sidan genomförde vi den här avtalsrörelsen utan särskilt mycket arbetsmarknadskonflikter.

Kan den svenska modellen urholkas?

– Så länge man har inställningen om att svenska modellen handlar om att förhandla är det inget bekymmer.

Varför var ni positiva till Kommunals, Handels och HRF:s låglönesatsning med krontalspåslag?

– En av de viktigaste ingredienserna i en LO-samordning är att det finns en solidarisk lönepolitik. Sedan är frågan bara om, hur och vilka vi ska satsa på. Det blev en bra lösning. Men jag uppfattar att det finns ett visst motstånd från vissa förbund, så jag är inte säker på att det är helt enkelt att föreslå det igen.

Ni har ju inte så många kvinnor i ert eget förbund.

– Det är en sak vad förbundet förmår göra och en annan hur samhället ser ut. Det är klart att vi har en idé om hur samhället ska vara. Därför ställer vi upp på de här satsningarna, även om det inte kommer förbundet till del. Nu håller vi håller på att få in lite fler kvinnor i branschen.

Är det viktigt med fler kvinnor?

– Jag tror det, för att det ska bli en öppnare bransch. Traditionellt har den varit väldigt konservativ där yrket gått i arv från far till son. Även om vi tänker lika och individuellt så har vi också olika idéer och man har olika er­farenheter med sig in i yrket. Det är också viktigt för lönestrukturen i samhället.

Ni tar väldigt tydlig ställning i era annonser med ett debatterande tonläge. Varför?

– Vi vill se oss som ett förbund som vill någonting och som faktiskt klarar av att driva frågorna också. Men nu är det ett nytt ord som används för att sätta dit oss, man kal­lar oss för radikala. Det är tråkigt om det används en retorik som kopplas till extrema grupper.

Vad är ”ekogangsters” som ni hänvisar till i en av era annonser?

– Jag tror att det står fel. Det ska nog stå ekonomiska gangsters. Om jag kommer ihåg det hela rätt så skrevs annonsen utifrån situationen med svart arbetskraft.

Vad är du mest förvånad över efter din första avtalsrörelse som förhandlingschef?

– Den här avtalsrörelsen var annorlunda för oss. Jag förstod ganska tidigt att vi skulle ha chans att kunna göra upp utan att behöva varsla på våra avtalsområden.

Varför se ni en fara med att arbetsgivarna använder sig av övervakning och medicinska tester?

– Bland arbetsgivarna har viljan att övervaka ökat. I min värld backar de från ett modernt ledarskap som bygger på frihet, ansvar och förtroende. Vi har tidigare haft väldigt stort förtroende mellan arbetsgivarna och arbetstagarna, särskilt på servicemontörsidan.

Kan du ändå förstå arbetsgivarna?

– Jag kan förstå att en arbetsgivare vill ha en elektronisk körjournal. Men argumentet för att ha den här övervakningen för att kunna skicka närmsta bil till kunden som ringt efter hjälp är inte trovärdigt. Det är den som är ledig man skickar. De andra är ju upptagna. Oavsett om de råkar vara närmast den aktuella kunden eller inte.

Ni har individuell lönesättning, men den vill du få bort, varför?

– Våra erfarenheter är blandade. De flesta av våra arbetsgivare orkar inte med individuell lönesättning. De har inte tid. De förhandlar hellre med de lokala klubbarna. Utifrån det är jag tveksam till att individuell lönesättning är någon bra grej för branschen.

Snävare turordningskretsar har ni också fått?

– Vi gick med på det för att slippa hamna i situationen att folk blir uppsagda av personliga skäl. Våra branscher håller på att specialisera sig så det kan finnas skäl att göra turordningslistor. Det andra skälet är att det är viktigt att veta var arbetsbristen uppstår så att det är rätt krets som går in. Nu har vi fått inflytande över det.

Urban Pettersson väljer tre

Gör: Förhandlingschef på Elektrikerna.

Bor: Åkersberga.

Familj: Fru och två bonusbarn varav en bor kvar hemma.

Utanför jobbet: Renoverar vår sommarstuga till permanent boende. Annars fiskar jag gärna på fritiden.

Bakgrund: Har bland annat jobbat som elektriker i 17 år. Intresset för det fackliga väcktes av två orsaker: Urban Pettersson bröt båtbenet i handen, blev gipsad i tre månader och kunde därför inte jobba som elektriker. Lagbasen såg då till att han kunde jobba med uppsökande facklig verksamhet tills skadan läkt. Han blev även iblandad i en konflikt om ackorden på ett före­tag han arbetade på. Konflikten gick hela vägen till central förhandling. Den upplevelsen var en bidragande orsak till att han började engagera sig.

☐ Mysbelysning

☑ Lysrör

☑ Uteträning

☐ Gym

☐ Bok

☑ Läsplatta