Dags för ny lön – här är vinnarna och förlorarna

I år kan löneökningarna utebli, eller bli väldigt små i coronakrisens spår. Hela lönerörelsen sattes på paus i våras, men nu är det dags att spänna bågen igen. Men hur ser det egentligen ut, vilka tjänar bäst och vilka är de senaste årens vinnare och förlorare på arbetsmarknaden?

De senaste fem årens vinnare är, utan konkurrens, optikerna.

Deras löner har i snitt stigit med 40 procent mellan 2014 och 2019. Därmed gör optikerna också ett jättehopp i listan över de bäst betalda yrkena, från 235:e till 118:e plats, visar SCB-siffror över närmare 400 yrken som TT har bearbetat.

Fått upp ögonen

− Det är lätt att få jobb som optiker, anger Fredrik Thunell, vd för Optikerförbundet, som en orsak.

Relativt få examinerade och en sjukvård som har behov av optiker när ögonläkarna inte mött upp den ökande befolkningen, driver upp efterfrågan på yrkeskategorin.

− Den traditionella ögonsjukvården har fått upp ögonen för optikerna, speciellt för dem som har valt att vidareutbilda sig, säger Thunell.

2014 gjorde SCB om yrkesklassificeringen, därav det valda året som startdatum. Fram till 2019 har medellönen på svensk arbetsmarknad ökat från 31 400 till 35 300 kronor i månaden, en ökning med 12,4 procent. Medianlönen, det mittersta värdet i befolkningen, ligger lägre, 31 700 kronor.

Lärare och bygg

Generellt har lärarna, sjuksköterskor och vissa yrkesgrupper inom byggindustrin haft några goda år i lönematchen. Målarna har hoppat 60 placeringar i lönerankingen, från plats 270 till 210, med lönelyft på närmare 22 procent på fem år.

Och mest har faktiskt låglöneyrkena avancerat. Bland de yrken som klättrat snabbast i rankning låg 16 av 20 på den undre halvan 2014.

Flyg i botten

Bottennappen då?

Mest har kabinpersonalen rasat, 83 placeringar, från plats 181 till 264. Totalt har den flygande servicepersonalen fått se sina löner falla med i snitt 1,9 procent under den senaste femårsperioden. Och det var före flygbranschens katastrofår i coronapandemins spår.

Andra yrken som tappat i löneligan och attraktivitet är forskarassistenter och kassapersonal, minus sex respektive fyra procent i genomsnittlig lön på fem år.

Olle Lindström/TT