”Arbetsgivarsidan bär upp den svenska modellen”

Den fackliga organisationsgraden bland arbetstagarna har minskat kraftigt de senaste 20 åren. Samtidigt har arbetsgivarnas organisationsgrad stigit något. År 1995 var arbetsgivarnas organisationsgrad i hela ekonomin 86 procent – och 2016 var den 88 procent, mätt i antalet anställda. Det framgår av Arbetsmarknadsekonomiska rådets rapport Hur fungerar kollektivavtalen?.

– Slutsatsen i rapporten, som även vi håller med om, är att det i dag främst är arbetsgivarsidan som bär upp den svenska modellen, säger Peter Jeppsson, vice vd och ansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Svenskt Näringsliv.

Svenska arbetsgivare över lag är positivt inställda till såväl facket som kollektivavtal. Peter Jeppsson känner igen bilden, och menar att det är problematiskt att den fackliga organisationsgraden minskar så mycket som den gör.

– Många tror att arbetsgivarna är nöjda om facken försvagas, men så är det inte, säger han.

Arbetsgivarna värderar framför allt facklig närvaro på arbetsplatsen, eftersom det förenklar kommunikationen med de anställda. Fördelarna med kollektivavtal uppges vara att de ger bra anseende, underlättar relationen till de anställda, och är att föredra framför lagstiftning, som inte kan ta lika stor hänsyn till förutsättningarna i olika branscher. Samtidigt finns svagheter. Kollektivavtalen bygger på en norm, som kan förändras. Och för att kollektivavtalen ska finnas kvar måste det finnas fackförbund som kan förhandla om dem.

Så vad händer med kollektivavtalen om den fackliga organisationsgraden fortsätter falla? Enligt rapporten skulle de flesta företag teckna kollektivavtal även om fackets möjligheter att tvinga fram avtal minskade. Men för att kollektivavtalen ska fortsätta vara attraktiva för arbetsgivarna behöver de utvecklas. Som exempel på utvecklingsmöjligheter tas större användning av sifferlösa avtal, även i privat sektor, och ökade möjligheter att anpassa löneökningarna till hur bra verksamheten går.

– Vi vill ha en lönebildning så nära individer och företag som möjligt, och i det sammanhanget är sifferlösa avtal en bra väg att gå, där man har lokala parter som kan och vill hantera sådana, säger Peter Jeppsson.

Men vad ska fackförbunden göra åt medlemstappet? Peter Jeppsson menar att alla organisationer på arbetsmarknaden måste förhålla sig till de stora förändringar som sker nu, med globalisering, digitalisering och förändrade värderingar.

– För både facken och arbetsgivarorganisationerna gäller det att titta inåt och anpassa verksamheten. Redan i dag kan vi se att de förbund som gör det också lider minst, säger han.