Så skapas förövare, offer och medlöpare

Men en kväll ville en man att vi tillsammans skulle skratta åt kvinnan som fick uttala sig om fenomenet trots att hon var för ful för att våldtas. Och han blev brydd när jag invände att det vedertagna skämtet, trots hans grundliga förklaring, var raka motsatsen till humor.

Den föreställningen kan förklara varför jag bemött övergrepp och ofredanden med undanglidandets oberörda strategi. Skuld för jag inbjudit och men också skam. För om jag högt protesterat så kanske alla utbrustit "Vem fan tror du att du är va? Du som är så jävla ful." Och min känsla av pinsamhet rörde att själv behöva ofreda ett förhärskande socialt och privat klimat som inte tål just pinsamheten.

#metoo-kampanjen är såklart både riskabel och alldeles nödvändig. Men i nästa steg måste hierarkierna i sig kompliceras och ifrågasättas. Triaden makt-kön-sex är en härva där förövare, offer, medlöpare trasslas ihop av tusen intressetrådar.

För oavsett kön dras människor till makten, på jobbet och överallt i samhället. Alla tycks älska maktmän och när vissa upphöjs är det lockande och rationellt för andra att hålla sig i närheten.

Det finns även en tillgång som kan kallas sexuellt kapital som kan hissa dig upp i hierarkin. Vissa kvinnor kan gå före i kön på de platser där kompetens och befordringsgång handlar mer om maktens tycke och smak. Vissa män gör detsamma förstås genom att vara maktens bäste bror och vapendragare.

Bland #metoo-listorna och dess kommentatorer finns både medlöparna och de förbittrade; de kvinnor och män som inte får, kan eller vill maktspela och som blev förbigångna och bortvalda. Och över allt ligger den kvävande kvasitrevliga sociala konsensuskulturen som inte förmår hantera avvikare om det så är en utsatt kvinna som larmar. Då beteenden utanför den bräckligt, ängsliga ja-sägar normen riskerar att ses som en obehaglig onödig konflikt.

#metoo har fällt förövare men att likt rödgardister bomba högkvarteret ersätter endast maktskikten. Otrygga och godtyckliga jobb- och konkurrensvillkor fortsätter skapa potentiella förövare, offer och medlöpare. För makten i sig förvandlar och oavsett kön tar sig vissa personer fram med lika delar duperande drag av mjuk rygg, vassa armbådar och hård hud. Trots att de passar sämst av alla på toppen samlar de beundrare på alla nivåer som curlar dem vidare uppför formella som informella pyramider. Våra regel- och normsystem är helt enkelt inte byggda för att stoppa dem, istället ses de som förebilder.

Det är omöjligt att förlita sig på människors goda vilja och intentioner då vissa av oss helt enkelt är mer skrupellösa än andra i strukturer som innebär och uppmuntrar exploatering. Jag vet inte exakt hur men både män och kvinnor måste tillsammans bygga samhällen och arbetsplatser utan de moraliska fällor där vi alla, oavsett kön och position, riskerar att fastna.