När corona blir ett psykosocialt arbetsmiljöproblem

Till detta tillkommer skvaller, misstänkliggörande, osämja och oro som kan gränsa till besatthet. Coronaviruset kan inte bara göra oss mer eller mindre sjuka utan också locka fram våra sämsta egenskaper - och bli ett arbetsmiljöproblem. Förutom stöld av ansiktsmasker och handsprit på jobbtoaletterna så tar vår misstänksamhet ibland överhand. Kineser, italienare och nyligen hemkomna från skidsemester utomlands hör till dem som i flera fall fått smaka på det. ”Vi går inte till jobbet om du som varit i norra Italien kommer tillbaka”, ”den eleven sprider corona”, ”chefen struntade i att han var förkyld och kom till jobbet”, är några av de uppsnappade kommentarerna.

Rektorer på skolor blir nerringda av oroliga föräldrar och försöker bekämpa ryktesspridning om enskilda medarbetare eller elever på skolor och i sociala medier. Kollegor som håller koll på varandras semesterresor via facebook, rapporterar till chefen eller pikar någon högt och ljudligt.

En ohindrad nysning kan få ett helt kontorslandskap att frysa - och rysa. Borde inte personen egentligen vara hemma?

Nu om någon gång är lugnet, omdömet, förmågan till informationshämtning och inte minst ett tydligt ledarskap viktiga tillgångar. I frånvaron av ledarskap gror osäkerheten och vi riskerar att bli alltför personliga i vår oro.

Hur arbetsgivare väljer att hantera corona ger en tydlig hint om de är ”people first” på riktigt, säger min kollega och fena på HR-frågor, Jennie Jensen.

Medarbetarnas oro ska mycket riktigt tas på allvar och inte bagatelliseras, precis som experter på området säger. Men det är vårt beteende som är det största problemet i virustider.

Vi vet idag inget om utgången av coronaspridningen. Men vi måste lita på att myndigheterna, experterna och ledarna vägleder oss rätt i fortsättningen, trots en kanske trevande start. Vi får alla anstränga oss för att arbetsmiljön och klimatet på arbetsplatserna och i skolorna är uthärdligt.

Samma sak i hemmet. Nyhetsknarkandet om senaste corona-nytt påverkar förstås barnen. Vår främsta uppgift som föräldrar just nu är att inte spä på den allmänna oron för samhället, klimatet och framtiden som många barn känner. Vi behöver behålla lugnet, använda den information som finns och inge hopp. Och framför allt - tvätta händerna!