Åsikter

”Inte helt fullständigt svar om lönesänkningar”

Andreas Modig, chefsjurist på Transportföretagen. Foto: Lena Engstrand

EXPERTREPLIK. Frågan om en generell lönesänkning för ett företag med kollektivavtal är mer komplicerad än vad som framkommer i Lag & Avtals expertsvar. Arbetsgivaren och den enskilde medarbetaren vid en arbetsplats som omfattas av kollektivavtal är lika fria att omreglera anställningsavtalet på samma sätt som redovisas i expertsvaret för icke kollektivavtalsreglerade anställningar, dock med iakttagande av eventuella regler om lägstlöner och tarifflöner. Det skriver Andreas Modig, chefsjurist på Transportföretagen, i en kommentar.

Jag och flera med mig följer kolumnen ”Fråga experten” i Lag & Avtal. Det är uppbyggligt – frågorna är ofta intressanta och svaren relevanta. Men utrymmet medger inte alltid att svaren ges den fördjupning som emellanåt krävs för att svaret ska bli helt rättvisande.

I kolumnen häromveckan med rubriken ”Kan jag sänka lönen för alla?” svarar experterna helt rätt i den första delen av svaret, men svävar enligt min uppfattning något på målet i ett avseende i den avslutande svarsdelen.

Experterna skriver: ”Är arbetsgivaren bunden av kollektivavtal förändras läget. Om lönen är reglerad i kollektivavtalet kan lönen inte sänkas utan medgivande från de parter som ingått avtalet.”

Det svaret är, menar jag, inte helt fullständigt, enligt vad jag ska utveckla i det följande.

Arbetsgivaren och den enskilde medarbetaren vid en arbetsplats som omfattas av kollektivavtal är lika fria att omreglera anställningsavtalet på samma sätt som redovisas i expertsvaret för icke kollektivavtalsreglerade anställningar, så länge dessa överenskommelser inte strider mot lägstlönebestämmelser i det centrala (eller i förekommande fall, det lokala) kollektivavtalet eller, i förekommande fall, fastlåsta tariffer som är tillämpliga för arbetstagaren i fråga.

Beställ Lag & Avtals kostnadsfria nyhetsbrev

Vidare kan arbetsgivaren och det lokala facket komma överens om lönesänkningar, med iakttagande av samma begränsningar som nyss nämnts, d.v.s. att lönerna inte sänks under lägstlönen eller tillämpliga tariffer i det centrala kollektivavtalet. De lokala parterna är inte parter i det centrala löneavtalet, men behöver inget medgivande från de centrala parterna för att träffa sådan lokal överenskommelse som nyss nämnts.

Som det anfördes i en intressant fastställelsetalan i Arbetsdomstolen år 2009, när frågan om kollektiva lönesänkningar var synnerligen aktuell (enligt det system som då tillskapades av avtalsparterna inom industrin och som numera har lagfästs och benämns korttidspermittering):

”För att ogiltighet enligt 27 § medbestämmandelagen skall föreligga krävs en klart uttryckt norm i kollektivavtalet och en överenskommelse på lägre nivå som är oförenlig med den klart uttryckta normen. För att lokalt avtalade löneändringar skall anses ogiltiga, krävs således att de avviker från en uttrycklig bestämmelse i det centrala kollektivavtalet. Med hänsyn till hur regleringen i anställningsskyddslagen principiellt är uppbyggd är de enda tänkbara kollektivavtalskonstruktioner som i sig skulle kunna innebära hinder mot lokala överenskommelser fasta tarifflöneavtal (normallöneavtal) samt centrala avtal om lägsta löner.

Intresserad av arbetsmiljöfrågor också? - beställ Arbetarskydds kostnadsfria nyhetsbrev

Om det centrala kollektivavtalet bygger på individuellt bestämda löner är det uteslutet att tolka avtalet så att det föreligger hinder mot lokala och individuella överenskommelser eftersom en sådan tolkning skulle stå i strid mot tvingande behörighetsnormer i medbestämmandelagen och skapa olösliga konflikter med anställningsskyddslagens normer om omplacering i 7 § och om företrädesrätt till återanställning i 25 §, vilka bägge är normer som är överordnade kollektivavtal.”

Inte heller potter eller individgarantier ger något skydd mot lönesänkningar, vare sig sådana görs genom individuella avtal eller genom lokala överenskommelser med facket. Arbetsgivaren kan alltså uppfylla sina kollektivavtalsenliga förpliktelser genom att skapa en lönepott, fördela den på anvisat sätt och säkerställa individgarantier i form av löneökningar och sedan komma överens med individer eller lokal fackklubb om att sänka lönerna till en nivå under den nyss tillskapade, så länge detta inte står i strid med lägstlönebestämmelser eller fasta tariffer i det centrala kollektivavtalet.

Det här är ju rätt avancerat, så jag förstår att expertsvaret inte gick in i detalj i detta – särskilt som frågan avsåg en arbetsgivare utan kollektivavtal. Men deras svar blev då, enligt min mening, inte helt rättvisande.

Andreas Modig

Chefsjurist, Transportföretagen

Vill du kommentera inlägget? Mejla till redaktionen@lagavtal.se.

Alla expertfrågor hittar du här.