Viktigt agera snabbt vid alkoholmissbruk

Många associerar alkoholproblem med bilden av mannen på parkbänken och ser inte att alkoholberoende är ett folkhälsoproblem.

– Det har gått långt när det börjar synas på utsidan, säger Sara Wallhed Finn.

Hon arbetar vid Karolinska Institutet och som psykolog vid Beroendecentrum Stockholm med särskilt fokus på den grupp av personer med alkoholberoende som historiskt sett inte sökt sig till den traditionella beroendevården. De som har arbete och bostad, och som inte har behov av socialtjänstens stöd.

Alkoholberoende är väldigt vanligt, cirka 4 procent av vuxna i Sverige har ett beroende. Tre fjärdedelar har måttligt beroende och det är människor som är socialt välfungerande med jobb och familj, förklarar Sara Wallhed Finn.

‒ Det viktigaste är att ta upp frågan om alkohol, att inte sopa under mattan utan ha en dialog. Om du är oroad för en kollega eller om du sett att en kollega varit mycket berusad är det bra att uppmärksamma det och prata med kollegan om hur det står till.

Det finns internetstöd som Alkoholhjälpen och Alkohol­linjen att ringa till, och vårdcentraler att vända sig till. Företagshälsovården är också en viktig aktör. Vid hälsokontroller kan de uppmärksamma om någon dricker för mycket.

Korta behandlingar är effektiva för dem som har måttligt beroende. Läkemedel kan dämpa suget efter alkohol, eller vara ett stöd i att avstå helt. Det finns psykologisk behandling baserad på KBT och motiverande samtal, förklarar Sara Wallhed Finn.

‒ Föreställningen är att beroendebehandling är krångligt och hopplöst, men många kan få god hjälp med ganska enkla medel. Man kommer långt på fyra samtal och det behöver inte vara så kostsamt för en arbetsgivare. Det finns effektiv hjälp att få men många drar på det länge, tyvärr, säger hon.

Det kan upplevas som väldigt skamfyllt och stigmatiserat att ha alkoholproblem, vilket gör att många drar sig för att söka hjälp.

Arbetsgivare kan arbeta förebyggande och utarbeta en alkoholpolicy på arbetsplatsen.

‒ En alkoholpolicy är ett stöd i att tydliggöra rutiner om hur arbetsplatsen ska agera om man uppmärksammar att någon har alkoholproblem eller om någon kommer påverkad till arbetet, säger Sara Wallhed Finn.

Mikael Smeds, förbundsjurist på Akademikerförbundet SSR, förklarar att alkoholberoende bedöms som en sjukdom och att det betyder att arbetsgivaren är skyldig att vidta rehabiliteringsåtgärder.

‒ I praktiken tar många arbetsgivare in särskild kompetens som företagshälsovård om det saknas i verksamheten. Från fackligt håll ställs krav på att det måste göras en individuell bedömning av vårdutbildad personal, förklarar han.

Arbetet är en viktig plats där stöd från chefen kan göra stor skillnad. I vissa fall tecknas ett kontrakt mellan arbetsgivare och anställd där man sätter upp en handlingsplan.

‒ Som anställd behöver man aktivt medverka i sin rehabilitering. Medverkar man inte äventyrar man sin anställning, säger Mikael Smeds.

Varje verksamhet ställer särskilda krav. För den som arbetar som chaufför är problem med alkohol betydligt allvarligare än för den som sitter framför ett skrivbord.

‒ Som arbetsgivare måste man vidta åtgärder ut­ifrån vilken verksamhet man har att göra med, säger han.

Ett missbruk är kostsamt och skadligt för arbetsgivaren. En arbetsplats som inte tar tag i problemen riskerar att tappa personal.

Lotta Almgren, chefsrådgivare på fackförbundet Ledarna, säger att så fort arbetsgivarens oro sätter sig i magen är det dags ta ett samtal med medarbetaren.

‒ Som chef är du varken terapeut eller läkare men du har ansvar för att utreda problem. Arbetsgivare har alla mandat i världen att gå in och ställa frågan ”Hur är det?” utan att vara säker på sin sak. Det är lika viktigt om det handlar om en arbetstagare som är på väg att gå in i väggen som om någon är på väg in i ett missbruk, säger Lotta Almgren.