Arbetsrätt

Utredningen: Fem får undantas från las-lista

Särskild utredare Gudmund Toijer presenterar utredningen En moderniserad arbetsrätt under en pressträff på måndagen. Foto: Fredrik Sandberg / TT
Eva Nordmark, (S), arbetsmarknadsminister. Foto: Jonas Ekströmer / TT-Bild

(Uppdaterad) Regeringens samarbetspartier gör tummen upp men ministern är inte lika nöjd med förslagen från utredningen om arbetsrätten. Fem personer föreslås fås undantas från las-listan vid uppsägningar. Och det kan bli svårare för en anställd att propsa på omplacering vid uppsägning.

Publicerad

Utredningen och direktiven till den är ett resultat av regeringens och samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalernas överenskommelse om regeringsmakten. Utredningens förslag ska genomföras om inte fack och arbetsgivare själva i höst lyckas göra upp om ändringar i lagen om anställningsskydd.

Sabuni påminner

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) har redan uttryckt sig skeptiskt, att förslagen snedvrider maktbalansen till arbetsgivarnas fördel.

– Men då vill jag påminna om att direktiven i utredningen utgår ifrån januariavtalet, säger Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni på en pressträff.

– Ett tips till Nordmark och övriga regeringen är att se till att LO blir överens med motparten SN, kommer de inte överens är det det här som kommer att bli lag, fortsätter hon.

– Det här är en väldigt viktig och avgörande förbättring, säger Martin Ådahl, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Centerpartiet, till TT.

På frågan om förslaget att arbetsgivare ska få undanta fem personer från principen om sist in först ut är mer eller mindre än vad Ådahl och C önskat sig, säger han:

– Det är jätteviktigt och ett stort steg för att småföretagen ska våga anställa och ge arbetslösa en chans. Man hade alltid kunnat tänka sig större saker, men det viktiga nu är att det nu finns ett förslag om tydliga undantag från turordningsreglerna. Nu ligger bollen hos parterna, säger Martin Ådahl.

Facken har i förväg totalsågat förslagen från utredaren. Även arbetsgivarna ser helst att politikerna håller sig borta och att parterna förhandlar fram lösningar på arbetsrätten själva. Men visst, Svenskt Näringslivs (SN) förhandlingschef Mattias Dahl ser flera bra förslag i utredningen. Men att SN därmed skulle kunna luta sig tillbaka och pressa facken hårdare, med lagstiftningen som hot, vill han inte direkt tillstå.

– Så kan man naturligtvis tänka, men så förhandlar vi inte. Och det skulle inte fungera i längden.

Han påminner om att facken i sin tur fick hjälp av politiken på 1970-talet när nuvarande las kom till.

– Vi har varit irriterade på LO ända sedan las kom till, säger Mattias Dahl.

LO är också den svaga länken i förhandlingarna med facken, enligt Mattias Dahl som syftar på de interna striderna inom LO-familjen.

I förslagen som nu läggs fram föreslår utredaren Gudmund Toijer att arbetsgivarna får undanta fem personer från principen sist in först ut, vid uppsägningar, och det oberoende av företagets storlek. I dag gäller undantag för två anställda för företag med högst tio anställda.

Vid lika lång anställningstid får arbetsgivaren bestämma vem som får vara kvar. Utredaren föreslår också att den som riskerar bli uppsagd måste kunna visa att han eller hon kan ta ett annat jobb utan upplärning eller utbildning för att omplacering ska bli aktuellt. I dag säger praxis att den anställde har uppemot ett halvår på sig att lära sig ett annat jobb på samma arbetsplats.

Dessutom föreslås att det inte längre blir möjligt att ogiltigförklara en uppsägning vid företag med färre än 15 anställda. Detta för att minska kostnaderna för småföretag.

Till de anställdas fördel finns förslag på kompetensutveckling.

"Rätten till kompetensutveckling ska gälla alla arbetstagare, som har minst sex månaders sammanlagd anställningstid hos arbetsgivaren. Förslaget omfattar alltså både arbetstagare med tillsvidareanställning och arbetstagare med tidsbegränsad anställning", skriver utredaren.

Utredaren föreslår också ökade möjligheter för visstidsanställda att snabbare få en fast anställning.

I januariavtalet mellan regeringen och samarbetspartierna står det att förändringarna i Las ska genomföras 2021. Det ligger fast, enligt Centerpartiet.

Utredningen föreslår att lagen ska ändras den 1 januari 2022.

Olle Lindström/TTLars Larsson/TT

Fakta: Utredningens förslag

I överenskommelsen mellan regeringen och samarbetspartierna C och L, som slöts i januari 2019, sades så här om vad som skulle ses över kring arbetsrätten. Det blev också i praktiken direktiven för den utredning som nu läggs fram.

Arbetsrätten moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls.

Arbetsrätten ska ge företagen flexibilitet och skydda den enskilde arbetstagaren mot godtyckliga uppsägningar.

Lagen om anställningsskydd ska ändras genom tydligt utökade undantag från turordningsreglerna. Utredningen som får i uppdrag att utarbeta denna lagändring ska vidare lägga förslag som, särskilt för mindre företag, innebär lägre kostnader vid uppsägningar, samtidigt som rättssäkerhet och skydd mot godtycke upprätthålls.

Källa: Januariavtalet

Arbetsgivare får undanta fem personer från turordningsreglerna vid uppsägningar. I dag gäller max två personer och då enbart för företag med högst tio anställda.

För att omplaceras ska en person kunna ta sig an de arbetsuppgifter som erbjuds utan upplärning.

Vid lika anställningstid avgör arbetsgivaren själv vem som får vara kvar när uppsägningar sker på grund av arbetsbrist.

Kompetensutveckling ska erbjudas alla anställda som varit anställda i minst sex månader "i skälig utsträckning". Arbetsgivare som inte följer det kan bli skadeståndskyldiga.

Möjligheten att förklara en uppsägning av personliga skäl ogiltig tas bort i företag med mindre än 15 anställda.

Bara efter prövning ska en person som sägs upp av personliga skäl i större företag kunna få län medan det prövas om uppsägningen var ogiltig eller sakligt grundad.

Förtur till fast anställning föreslås gälla för personer som varit vikarier i nio månader. I dag gäller elva månader.

Utredaren föreslår att lagändringarnas införs den 1 januari 2022.

Källa: Utredningen om en moderniserad arbetsrätt