Tre år - ”svenskt rekord” för konkurrensklausul

Skiljenämnden meddelar bara en skiljedom om året i genomsnitt. I december offentliggjorde Svenskt Näringsliv den enda skiljedomen för 2018.  Det gällde en läkare som ägnat större delen av sitt yrkesliv åt att forska kring olika typer av virus.

Han drev ett aktiebolag med stor vinstpotential om forskningen lyckades. En medfinansiär gick in i verksamheten 1999 och läkaren arbetade först som forskningschef men 2011 befordrades han också till vd i bolaget.

Hans månadslön höjdes då från 60 000 kronor till 95 000 kronor. I avtalet skrev parterna in en konkurrensklausul som bland annat gick ut på en 36 månaders karantän från konkurrerande verksamhet om han sade upp sig själv.

I början av februari 2016 stängde bolaget av honom och ett par dagar senare hävde han anställningsavtalet.

Tvisten om huruvida klausulen var skälig avgjordes enligt 2015 års skiljedomsregler för Skiljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausulstvister.  Det är det första målet gällande konkurrensklausuler som nämnden prövat och skiljedomen lär åberopas i olika sammanhang framöver.

– Att det var nämndens första avgörande om konkurrensklausuler gör domen extra intressant och ger den prejudikatintresse, säger Uppsalaprofessorn Bengt Domeij

Eftersom anställningsavtalet gjordes upp före 2015 tillämpade nämnden 1969 års kollektivavtal mellan Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Industritjänstemannaförbundet, Sveriges Arbetsledareförbund och Sveriges Civilingenjörsförbund på själva tvistefrågorna. Först skulle det avgöras om vd över huvud taget hade rätt att få frågan prövad med hänsyn till hans ledande roll i företaget. Arbetsgivaren ville att vd:s talan skulle avvisas men nämnden ansåg att reglerna från 1969 inte uttryckligen undantog vd:ar från rätt till prövning så som är fallet med 2015 års regler.

När det gäller skäligheten går dock nämnden på arbetsgivarens linje. Enligt 1969 års regler är 24 månaders karantän, eller bindningstid, normal gräns för en konkurrensklausul. I detta fall var den 36 månader. Men här menar nämnden att arbetet med att ta fram läkemedel är så långsiktigt att 36 månader är berättigat.

– Det är nog ett slags svenskt rekord för en giltig konkurrensklausul för en anställd, tror Bengt Domeij.

I och med vd:s speciella ställning med ingående kunskap om verksamheten finns det, enligt nämnden,  ett betydande behov av att just han avhåller sig från att konkurrera. Att övriga av bolagets anställda saknar konkurrensklausuler har därför ingen betydelse.

Skiljenämnden trycker också på att mannen som vd fick en rejält högre lön som vida överstiger medianlönerna för vd:ar för företag med mer än tio anställda. Att han inte fick någon kompensation under karantänstiden spelar ingen roll.  Han hade dessutom dels bara ett år kvar till pensionering dels möjlighet att försörja sig som läkare utan att det stred mot konkurrensklausulen.

Därför ansågs klausulen skälig.

Bengt Domeij tycker att skiljenämnden gjorde en korrekt bedömning.

– En vd som har tillgång till kunskap om arbetsgivarens särskilda forskningsinriktning får leva med de konkurrensklausuler som denne undertecknar. En sådan person faller utanför 2015 års kollektivavtal  och vi vet nu att bedömningen av en sådan företagsledare i princip blir densamma även när 1969 års kollektivavtal formellt är tillämpligt. Det är kanske inte så konstigt och jag tycker i princip bedömningen förefaller riktig i denna del med tanke på skyddsbehoven.

Däremot är Bengt Domeij tveksam till det som nämnden säger mellan raderna, nämligen att vd:n under de tre åren får nöja sig med att arbeta som läkare och att klausulen hindrar honom från att ta alla former av forskningsjobb, även jobb med annan inriktning än det aktuella företaget har.

– Jag har svårt att acceptera antagandet i skiljedomen om att alla företag som bedriver medicinsk forskning skulle anses vara konkurrenter till arbetsgivaren.