Så vill regeringen skärpa arbetstagares skydd

I dag på DN Debatt skriver arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) och vice statsminister Isabella Lövin (MP) att regeringen ser ett behov av att utreda ett antal frågor om arbetstid, utöver vad som regleras av parterna i kollektivavtalen:

”Syftet med utredningen är att skapa ett mer hållbart arbetsliv med minskad risk för ohälsa och arbetslöshet. Regeringen vill också stärka skyddet för arbetstagare, skapa ett tydligare regelverk och öka möjligheten för ett flexibelt arbetsliv, samtidigt som arbetsgivarens möjligheter att tillgodose sitt arbetskraftsbehov över tid beaktas.”

De sex punkterna som ska utredas är, enligt DN Debatt, följande:

1. Alterneringsår som är att likna vid det avskaffade friåret. ”För att bidra till rörlighet, utveckling och ett längre arbetsliv och minska risken för arbetslöshet och ohälsa bör det övervägas om staten borde understödja en möjlighet till ett så kallat alterneringsår.”

2. Arbetstidsbanker. ”Utredaren ska vidare analysera om det utöver arbetsmarknadens parters överenskommelser finns behov av reglering av så kallade arbetstidsbanker. Med arbetstidsbanker avses konto där arbetstidsförkortning beräknas och samlas.”

3. Stopp för hyvling. ”Det finns i svensk rätt ingen särskild skyddsreglering för sysselsättningsgraden. Utredaren får därför i uppdrag att titta på hur anställningstryggheten kan stärkas när arbetsgivaren vill minska antalet timmar på anställningskontraktet.”

4. Stärkt anställningstrygghet vid sms-anställningar. ”Det utmärkande är att det rör sig om ett nytt anställningsförhållande vid varje arbetstillfälle. Utredaren får i uppdrag att undersöka om det finns behov av att stärka anställningstryggheten för denna grupp arbetstagare.”

5. Rätt till ett anställningsavtal som motsvarar den faktiska arbetstiden. ”Många deltidsanställda arbetar utanför sina ordinarie anställningsavtal, antingen genom mertid eller olika typer av tidsbegränsade anställningar, utan att den faktiska arbetstiden återspeglas i anställningsavtalet. Utredaren får därför i uppdrag att analysera behovet av en reglering som ger en arbetstagares rätt till ett arbetstidsmått som motsvarar dennes faktiska arbetstid.”

6. Heltid som norm, deltid som möjlighet. ”Arbetet ska organiseras så att det möjliggör arbete på heltid. Ändå kan det finnas behov för personer att frivilligt gå ner i arbetstid, under en kortare eller längre period./.../ Utredare får därför i uppdrag att analysera om de befintliga möjligheterna att frivilligt gå ner i arbetstid är tillräckliga.”