Arbetsrätt

Professor: KI missar nyanlända i lönebildningen

Konjunkturinstitutet skulle ha tagit hänsyn till de nyanlända flyktingarna i rapporten om lönebildningen. Det fastslår Oskar Nordström Skans, professor i ekonomi vid Uppsala universitet.

Publicerad
Oskar Nordström Skans Foto: Uppsala universitet

- Det är en av de stora utmaningarna för lönebildningen framöver, men flyktingsituationen saknas helt i årets lönebildningsrapport, säger han.

Oskar Nordström Skans talade på måndagsförmiddagen på en konferens i Medlingsinstitutets regi, om samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen. Han är kritisk till att den rådande flyktingsituationen varken nämns i Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport eller i Industrins ekonomiska råds rapport.

- Vi har ett exceptionellt läge och bör överväga att använda exceptionella åtgärder under ett antal år framöver. Det här är en av de stora utmaningarna för lönebildningen. Det måste tas med i beräkningarna när man skriver avtalen, säger han.

Åsa Olli Segendorf, chef för arbetsmarknad och prisbildning vid Konjunkturinstitutet, försvarar rapporten:

- Vi har försökt titta på hur utökningen av arbetskraften kan påverka sysselsättningen och tar bland annat upp en anpassning av lägstalöner, säger hon.

Men Oskar Nordström Skans är inte nöjd.

- Ni tar ju inte upp något om konsekvenserna av invandringsflödet just nu och vad vi kan förvänta oss av en god lönebildning. Hur ska man se på denna utmaning?

Han får medhåll av Nordeas chefsekonom Annika Winsth som också talade på konferensen. Hon börjar med att konstatera att det går väldigt bra för Sverige och den svenska ekonomin. Många tjänsteföretag har svårt att hitta rätt kompetens i alla branscher och tvingas söka efter den över hela världen.

-  Men när det gäller flyktingkrisen är det inhumant att säga att vi inte har den typen av enklare jobb som en del av de nyanlända behöver.

En av åhörarna under konferensen dömer ut förslaget om att erbjuda lägre lägstalöner för att få in fler nyanlända på arbetsmarknaden. Han blickar mot panelen framme på podiet medan han påpekar att åtgärden redan har prövats. Inom handeln.

- Fackförbundet Handels har undersökt det och kommit fram till att effekterna har uteblivit. När Handels frågade arbetsgivarna varför de inte anställt de "billiga" ungdomarna svarade de att de inte var intresserade av att få billiga ungdomar utan av att de kan sitt jobb.

Åhöraren anser inte att avtalsrörelsen ska diskutera lägstalöner som ett sätt att möta flyktingsituationen.

- Flyktingarna ska in i den svenska skolan och sedan är de klara för jobb på den svenska arbetsmarknaden, säger han.

Men Konjunkturinstitutets Åsa Olli Segendorf ser inte utbildning som den enda lösningen.

- Det är inte bara en faktor som är viktig.

Oskar Nordström Skans varnar också för att se utbildning som den enda lösningen.

- Absolut är det en viktig del av integrationspolitiken. Men där ingår även lönebildningen. Det gäller att underlätta så att det finns vägar in på arbetsmarknaden för alla de nyanlända.

Även Industrins ekonomiska råds Cecilia Hermansson och Riksbankens vice ordförande Henry Ohlsson medverkade under konferensen. Henry Ohlsson fick försvara inflationsmålet. Nordeas Annika Winsth efterlyste större flexibilitet av Riksbanken.

-  Lönenormen och inflationsmålet har tjänat Sverige väl i många år. Men vi behöver någon form av flexibilitet här. Kan man acceptera att man inte behöver nå upp till målet på två procent? Ödmjukhet behövs nu. Målet kan faktiskt skada mer än det gör nytta. Det är faktiskt väldigt svårt att mäta inflation.

Henry Ohlsson svarade med att ta upp ett barndomsminne från när familjen spelade spel och han ville ändra på reglerna för att han skulle hamnade i ett gynnsammare läge.

- Det tyckte jag var bra, men inte resten av familjen. Sedan blev det inte så mycket mer spelande. Det är en lärdom jag har med mig.

Åhörarna skrattar åt skämtet, men inte Annika Winsth.

- Jag uppskattar inte ditt fjanteri runt den här frågan. Vad har ni för flexibilitet?

Henry Ohlsson understryker att inflationsmålet är en fast spelregel som blivit en hörnsten i den ekonomiska politiken.