”Parterna måste förstå att det pågår en politisk process”

Till hösten hamnar ett av januariöverenskommels­ens mest kontroversiella förslag på riksdagens bord för ett avgörande, det om en modernare arbetsrätt. Gulan Avci är en av arkitekterna bakom uppdraget till den utredning som blir klar i maj. Linjen är tydlig: arbetsrätten ska ta mer hänsyn till de som står utanför arbetsmarknaden.

Vad är anställningstrygghet för dig?                        

– Den är viktig. Jag tror att man måste ­tänka på trygghet i två perspektiv. Det ena är för de som har ett arbete. Det andra för alla de som står utan arbete.

Hur kan vi ­bredda ­perspektivet?

Vi har en stor utmaning på ­arbetsmarknaden som är kopplad till vår ­förmåga att hantera integrationen. Vi måste göra det enklare och också billigare att skapa fler arbetstillfällen. Utredningen om en moderniserad arbetsrätt blir klar i maj.

 Vilket inflytande har ni haft över direktiven?                        

– Jag själv och Martin Ådahl för Centerpartiet och arbetsmarknadsministern satt i förhandlingar. Vi har tillsammans kommit överens om direktiven i tuffa men konstruktiva förhandlingar Om parterna kan komma överens blir utredningen överflödig. Men det är klart att politikerna kommer att ta ansvar om parterna inte kommer överens.   

Om det skulle bli en överenskommelse ­mellan parterna som inte ligger i linje med det Liberalerna vill ha, hur reagerar ni då?

– Parterna måste ju vara medvetna om att det också pågår en politisk process. Så hur vi förhåller oss beror på vad parterna kommer överens om. Utredningen är en del i januariavtalet.

Kommer ni att stå fast vid avtalet?                        

– Liberalerna har ingått januariavtalet och Liberalerna kommer att hålla januariavtalet.                        

Hur många undantag ska det vara i Las?                        

– Det ska vara betydligt fler än i dag. Jag vill inte siffersätta, utan låta utredningen arbeta. Hur ska arbetstagares kompetens bedömas?                        

– Arbetsgivare har ett visst ansvar för ­kompetensförsörjning, men det har också ­arbetstagaren. Det måste finnas en balans. Varför vill ni förlänga provanställningen från ett halvt år till ett år?                        

– Vi har en stor utmaning, med en stor grupp människor, inte minst bland nyanlända med låg utbildning. Språkbarriärer är ­jätteproblematiska. Jag tror att det är viktigt för arbetsmarknaden att både anställda och arbetsgivare får ha en längre tid. Om man skulle utöka provanställningstiden skulle fler företag våga anställa fler personer, inte minst de med utländsk bakgrund.

Du är inte rädd för att det kan missbrukas, att det blir fler tillfälliga anställningar?                        

– De farhågorna finns för alla anställningsformer. Men just nu står vi inför ett alternativ där många människor inte kommer in på ­arbetsmarknaden.

Hur länge ska vi jobba?                        

– Rätten att kvarstå i anställning har förlängts med två år från 67 till 69 års ålder. Jag tycker inte att det ska finnas ett tak. Sedan har jag förståelse för att det finns många yrken, inte minst kvinnodominerade, där man inte orkar jobba ens till pensionsåldern.                        

Ni vill införa en proportionalitetsprincip, att effekterna av en vidtagen stridsåtgärd ska stå i proportion till konfliktens mål. Vad skulle skillnaden bli mot i dag?                        

– Jag tror att konflikten i Göteborgs hamn visar att det här slår hårt mot svensk ekonomi och svensk export. Jag tycker att det är problematiskt när det finns kollektivavtal och en tredje part går in och vidtar sympatiåtgärder. Det hotet gör att man behöver ta ett bredare grepp om det här med stridsåtgärder, även om Sverige har väldigt få strejkdagar. Det finns ett förslag om att det ska bli fler regionala skyddsombud.

Ni motsätter er det, varför?                        

– Jag har inget emot regionala skydds­ombud. Jag tycker att det är problematiskt att de är fackligt anslutna. Jag tycker att frågan är för viktig att politisera. Vi vill att hela det här arbetet ska underställas Arbetsmiljö­verket. Debatten fokuseras på arbetsplatsolyckor. Det tycker jag är bra, men det finns andra utmaningar också, med psykisk ohälsa och andra saker som påverkar arbetsmiljön. Då är det en viktig poäng att arbetet underställs ­Arbetsmiljöverket. Nu är bara drygt 60 procent av arbetstagarna medlemmar i facket. Det är ett viktigt perspektiv att ha med sig.                        

Hur ser du på EU:s arbete med minimilöner?                        

– Alla partier är emot den utvecklingen. Jag tror att det skulle slå hårt mot Sverige. Förslagen lämpar sig bättre för andra EU-länder. För Sveriges del skulle det innebära stora ­inskränkningar. Jag hoppas att alla partier kan vara eniga i den frågan även framöver.      

Fotnot: Intervjun är gjord den 5 mars, före coronakrisen i Sverige och före regeringens krispaket till företagen.