Arbetsrätt
Överenskommelse under galgen
Förhandling. Utköp kan i vissa fall översättas till osakligt grundad uppsägning. När det finns tveksamheter om frivilligheten i överenskommelsen kan en lekman även kalla det olaglig uppsägning, även om man inte gör det i juridiska sammanhang. Det säger Rolf Löfberg, chefsförhandlare på Akademikerförbundet SSR.
Annons
– Har man gjort en överenskommelse är ju det hela överstökat. Case closed. Men när arbetsgivaren vill sparka ut någon i strid mot lagen om anställningsskydd och det är detta som ligger till grund för utköpet, så kan vi antingen driva det till AD för att få ett skadestånd, eller göra en överenskommelse. I grunden finns ett brott mot Las.
En överenskommelse i ett så tidigt skede som möjligt är enligt honom ofta mer fördelaktigt för den anställde än en lång tvist.
Just när det gäller frågan om yttrandefrihet och lojalitet konstaterar Rolf Löfberg att det finns en praktnöt att knäcka. Visst stöd kan kommuner och regioner få i boken Yttrandefrihet och lojalitet från SKR, tidigare SKL. Den kommer i vår ut i en ny upplaga som är uppdaterad med ny lagstiftning och förhåller sig till de nya kanaler för kommunikation som uppstått.
En av författarna är Göran Söderlöf, arbetsrättsjurist på SKR. Målgruppen är politiskt förtroendevalda och kommunala chefer.
– Vårt budskap i boken är att de anställda i en kommun eller region har oinskränkt yttrandefrihet, undantaget sekretessregler. Syftet med boken är att förtroendevalda och chefer ska respektera yttrandefriheten och andra grundlagsfästa rättigheter, säger han.
Han instämmer samtidigt i att det får konsekvenser i praktiken när en hög chef använder sin yttrandefrihet.
– Men ett utköp är inte en uppsägning utan en överenskommelse där någon mer eller mindre frivilligt avslutar sin anställning. Den chef som träffar överenskommelsen har biträde från en facklig organisation som hjälper till att tillvarata chefens intressen.
Att utköp sker allt oftare i dag har enligt honom med förändringar i det politiska landskapet att göra.
– Tidigare hade vi stabila majoriteter. Men i de senaste kommunvalen har majoriteterna skiftat, inte bara från rött till blått utan också till olika varianter av regnbågskoalitioner. Det innebär att många av cheferna kanske själva har känt att det har varit svårt att arbeta mot en helt ny majoritet med ny inriktning. Att man byter höga chefer kan också ha rent politiska orsaker. Det måste vara normalläget att det sker en bra dialog mellan politiker och chefstjänstemän i ärenden och att man drar åt samma håll.
