Nytt kollektivavtal splittrar arbetsrättsjurister

Företaget vill undvika att företagshemligheter och tekniska lösningar går ut genom dörren med den anställda. Den anställda vill fritt använda sin kunskap och kompetens och gå vidare i karriären.

En sådan avvägning hamnade i Arbetsdomstolen i fallet där Urban Persson, en tidigare anställd vid Seniorbolaget, hade en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal. Han startade det konkurrerande bolaget Seniortjänst, och hans tidigare arbetsgivare drog honom inför rätta. Arbetsdomstolen slog fast att hans konkurrensklausul var oskälig.

– Det är inte alls ovanligt att se en konkurrensklausul som saknar ekonomisk ersättning, har för lång bindningstid eller en för omfattande geografisk utsträckning, säger advokat Jessica Stålhammar vid Wesslau Söderqvist advokatbyrå.

Konkurrensklausuler hänger ofta ihop med brott mot företagshemlighetslagen och lojalitet som rör företagsaffären. Hur vanliga de är går inte att säga, eftersom forskning saknas. Men tvister kring konkurrensklausuler har ökat, erfar flera advokater som Lag & Avtal har talat med.

I december 2015 träffade Svenskt Näringsliv och PTK ett nytt kollektivavtal om användningen av konkurrensklausuler. Parterna är nöjda. De beskriver avtalet, som omfattar privatanställda tjänstemän, som rimligt och balanserat.

– Vi har försökt styra upp tillämpningen av konkurrensklausuler på hela den privata arbetsmarknaden, säger Teknikföretagens chefsjurist Anders Weihe som var med i förhandlingarna om det nya avtalet.

Tidigare överenskommelse från 1969 gällde enbart tillverkningsindustrin. Trots att det hade en normerande verkan inom andra branscher rådde det något av en vilda västern-mentalitet i de branscherna, till exempel i tjänsteföretag och bland tjänstemän inom handel och försäljning.

– Det skedde en kraftig ökning i användningen av konkurrensklausuler och vi såg missbruk och överutnyttjande, säger chefsjurist Martin Wästfelt vid Unionen, också han deltog i förhandlingarna.

För att få bukt med det här träffade Svenskt Näringsliv och PTK det nya kollektivavtalet, som nyss fyllt två år. Avtalet är mer noggrant reglerat och tillämpas på alla branscher. Det har alltså en betydligt bredare täckning än sin föregångare.

– Det nya kollektivavtalet har en preventiv och begränsande effekt på överutnyttjande och missbruk. Vi har lyckats stävja de värsta avarterna, säger Martin Wästfelt.

Kollektivavtalet möts också av kritik. Det gäller endast så kallade rena konkurrensklausuler som innebär ett förbud mot att börja jobba vid ett konkurrerande företag eller bedriva konkurrerande verksamhet när anställningen slutat.

– Men är alla andra typer av klausuler helt okej? frågar Bengt Domeij som är professor i civilrätt vid Uppsala universitet och som forskat om konkurrensklausuler.

Avtalet omfattar inte så kallade kundskyddsklausuler, som hindrar den anställda att jobba med tidigare kunder, eller värvningsklausuler där en anställd förbinder sig att inte försöka övertala sina kolleger att följa med till en ny arbetsgivare.

– De här hemmasnickrade klausulerna, som går under olika namn, blir rättsosäkra för båda parter. De är svåra att tolka och det finns dåligt med praxis kring dem, säger advokat Jessica Stålhammar.

De kommer att bli alltmer utbredda i framtiden, tror hon.

– Det hade varit lovvärt att ta in även de här lättare klausulerna i kollektivavtalet eller att parterna gett någon typ av principuttalande, säger Jessica Stålhammar.

Teknikföretagens Anders Weihe tror inte att andra typer av klausuler kommer att bli vanligare. Bland Teknikföretagens medlemsföretag förekommer de i princip inte heller.

– Att försöka träffa tredjemansavtal är typiskt sett ett väldigt ineffektivt sätt att skydda sig. Det är inte heller det företagen vill skydda sig mot, utan man vill skydda sina företagshemligheter.

I en kommentar till kollektivavtalet påpekar parterna att det förekommer anställningsavtal med andra typer av klausuler, till exempel värvningsklausuler. Men de ska inte bedömas enligt kollektivavtalet utan enligt allmänna avtalsrättsliga principer.

De allmänna avtalsrättsliga principerna syftar på avtalslagen. I propositionen till avtalslagen hänvisar man i sin tur till kollektivavtalet, som sedan 2015 uttryckligen bara gäller regelrätta konkurrensklausuler. Det är oklart vilken följd rundgången får.

– Hur mycket kommer man att snegla på kollektivavtalet i bedömningen av de klausuler och de per­soner som är undantagna kollektivavtalet, undrar advokat Robert Stromberg vid advokatfirman Cederquist.

Kundklausuler eller värvningsklausuler har ingenting att göra med konkurrensklausuler, betonar Anders Weihe:

– Att göra tolkningar om andra typer av bestämmelser än de vi reglerar i kollektivavtalet tycker jag inte är särskilt lämpligt.

Enligt Unionen är de rena konkurrensklausulerna den typen som är mest begränsande för de anställda.

– Men vi är medvetna om att det finns gråskalor. Kollektivavtalet har en viss styrande effekt även utanför sitt direkta tillämpningsområde, säger Martin Wästfelt på Unionen.

Det hade varit bättre för arbetstagarparten att också andra typer av konkurrensbegränsande klausuler hade omfattats av avtalet, medger han.

– Skulle det bli ett stort problem får vi ta initiativ och förhandla om det, säger Martin Wästfelt.

Det kommer att ta tid innan det nya avtalet från 2015 prövas, eftersom konkurrensklausulerna aktualiseras först när anställningen upphör.