”Man förhandlar under ett märkligt formulerat hot”

Varför vill du fälla statsministern?

– Vi accepterade att Stefan Löfven blev statsminister för att det inte finns bättre alternativ. Men vi sa inte ja till en enda punkt i 73-punktsprogrammet (januariöverenskommelsen). Redan innan avtalet tecknades sa vi att vi inte kan stå bakom en regering som går fram med förslag om försämringar i Las och som stöder marknadshyror.

Vad tycker du om upplägget att LO, PTK och Svenskt Näringsliv kommer med ett eget förslag om ändringar i arbetsrätten, samtidigt som en statlig utredning pågår för att sätta press på parterna?

– Parterna förhandlar under ett märkligt formulerat hot. Vi vill inte se att en regering lägger fram förslag på att inskränka arbets­tagarnas rättigheter. Om det kommer ett sådant skulle vi få väldigt svårt med förtroendet för statsministern.

Flera fackförbund har i skrivande stund hoppat av förhandlingarna. Vad tänker du om det?

– Jag har svårt att se hur parterna på arbets­marknaden ska lyckas komma överens om en deal som är i närheten av att vara accep­tabel för arbetstagarsidan om exempelvis saklig grund tas bort vid uppsägningar.

Varför då?

– Det skulle vara som att säga att Las egentligen inte behövs. Hela poängen med att det är något lite annorlunda med ett anställningsförhållande, jämfört med att köpa frukt på torget, rubbas i grunden. Det blir ödesdigert för den fackliga rörelsen.

Varför vill ni ta bort undantagen i tur­ordnings­reglerna?

– Vi vill anpassa arbetsrätten till den faktiska utvecklingen på arbetsmarknaden. Den har de senaste 25 åren bestått av att arbets­givarna flyttat fram sina positioner. De osäkra anställningarna har ökat, som allmän visstidsanställning. Den infördes av riksdagen och kan naturligtvis också tas bort av riks­dagen.

Vilka andra frågor på det arbetsrättsliga området vill du driva?

– Det är viktigt att stoppa arbetsgivarnas möjlighet att hyvla bort anställningsgrad, men också att undersöka stärkt rätt till heltid. När det gäller bemanningsanställda finns det ställen i lagstiftningen som bör skärpas för att försvåra missbruk.

Du och regeringen har uppenbart olika syn på vad en modernisering av arbetsrätten innebär.

– Det är skillnad på om man har perspektivet att en modern arbetsmarknad är en där arbetstagarna får det bättre eller om begreppet flexibilitet ska handla om att arbetsstyrkan är utbytbar och böjlig efter arbetsgivarens nycker.

Vad säger du till småföretagarna som menar att nuvarande turordningsregler gör att de riskerar att förlora nyckelpersoner vid neddragningar?

– Det har alltid varit möjligt att göra avsteg om man kommer överens. Nu, med möjlighet till både undantag och turordningskretsar, är det närmast fritt fram att omstrukturera sin arbetsstyrka vid en arbetsbristsituation. Det enda Las skyddar lite mot är godtycket.

Kan det inte bli bra med ett system som innebär förbättrade möjligheter till omställning för anställda?

– Det finns absolut skäl att i avtalsform få till bättre omställning. Men arbetsgivarna är uppenbart ute efter en strukturell förändring av läget på svensk arbetsmarknad. Att utöka undantagen i turordningsreglerna är ett stort steg, men att landa i personliga skäl direkt är ju en total förändring. Då blir bara skalet av Las kvar.

Ni har fört samtal med LO. Vill ni bli de nya Socialdemokraterna?

– Det är rimligt att det finns partier i riksdagen som för arbetarrörelsens talan. Vi vill helst inte vara ensamma om det.

Du vill införa en generell arbetstidsförkortning. Varför?

– Förbättrad produktivitet kan tas ut genom höjda reallöner, ökade vinster och kortad arbets­tid. Historiskt har det varit en mix av de tre. På senare tid har det varit väldigt lite av kortad arbetstid.

Inflationen beräknas bli lägre än Riksbankens inflationsmål. Vad tänker du om det i avtalsrörelsetider?

– Vi har haft för låga löneökningar, främst i grupper som redan har låga löner. Det finns all anledning att ha en öppnare debatt om vad man får och inte får med att så strikt hålla sig till märket. Märket kan inte vara hugget i sten.