Arbetsrätt
Måleriföretagen till AD: Bussresa kan inte vara arbetstid
Ska en målare som tar bussen eller tunnelbanan till jobbet på morgonen ha övertidsersättning för det? Måleriföretagen i Sverige och ett måleriföretag i Malmö ställer den frågan sedan Målareförbundet stämt dem inför AD.
Förbundet kräver, vilket Lag & Avtal tidigare berättat, lön för den bilresa landets målare gör till och från sina uppdrag.
Det är en dom från EU-domstolen som gett Målareförbundet hopp om att kunna räkna restid som arbetstid. Den kan komma att få betydelse för landets 10 000 målare. Enligt Målareförbundet som stämde arbetsgivarparterna i juni ger EU-domen rätt till lön för restiden till och från kunderna. Det skulle i så fall innebära att Måleriförbundet n u tolkar kollektivavtalet i ett nytt ljus.
Det är den så kallade Tyco-domen i EU-domstolen (C-266/14) som förbundet tar fasta på. Målet gällde installatörer vid det spanska företaget Tyco, vars anställda installerar säkerhetsutrustning hos företag och privatpersoner. Frågan var om de som tog tjänstebilen från sitt hem och inte hade någon fast arbetsplats skulle räkna restiden mellan bostaden och första respektive sista kunden som arbetstid. Det ansåg EU-domstolen.
Men nu har Måleriföretagen i Sverige och L. Örnmarks Målerifirma i Malmö som målet gäller svarat på stämningsansökan från Målareförbundet genom advokaterna Anders Elmér och Annika Elmér. De hävdar bland annat att det inte finns någon principiell skillnad mellan att ta bilen till jobbet eller åka med allmänna kommunikationer.
”Det har nog inte föresvävat vare sig kollektivavtalsparterna eller några andra att en målare på väg till sitt arbete på t-banan eller bussen gör det på sin arbetstid” skriver de.
I det aktuella fallet kör de tre målarna på Örnmark bil till och från första och sista kunden. Här passar arbetsgivarna på att ifrågasätta deras beräkningar. En sökning på Eniro som de gjort ska ha visat att det tar mindre tid att åka till och från deras hem än vad de uppgett.
När det gäller Tyco-domen från 2015 säger arbetsgivarparterna att de kriterier som var uppfyllda i Tyco-domen inte uppfylls i det här fallet. Bland det som skiljer ärendena åt nämns att i Tyco-målet hade arbetsgivarna ensidigt förändrat arbetsvillkoren till arbetstagarnas nackdel genom att de tvingades resa med tjänstebil till ställen som arbetsgivaren anvisade. Tidigare hade de ett fast arbetsställe att utgå från varje dag. I Sverige har parterna i måleriavtalet sedan länge reglerat branschen på så sätt att en arbetstagare ska kunna utgå från hemmet (tjänsteställe).
Arbetsgivarparterna ifrågasätter att skadestånd skulle kunna utgå för brott mot kollektivavtalet eftersom de sedan länge varit överens med arbetstagarparterna om måleriavtalets innebörd, det vill säga att reskostnadsersättning ska utgå men inte övertidsersättning. Svensk rätt ger, menar man i svaromålet, inte ens rätt till skadestånd även om Arbetsdomstolen skulle komma fram att restiden är arbetstid.