Arbetsrätt

Las – så fortsätter maktstriden

Statsvetaren Jonas Hinnfors ser inte hur Liberalernas hot skulle kunna påverka las-reformen. Foto: Adam Ihse / TT
OFR/S,P,O:s förhandlingsledare Åsa Erba Stenhammar framhåller att arbetsrätten inom staten skiljer sig från den övriga arbetsmarknaden genom flera särskilda regler, till exempel rätten till återanställning.
Pontus Georgsson. Foto: Pappers
LO-borgen, i Stockholm.

FÖRDJUPNING. Las-överenskommelsen beskrivs av dess supportrar som ett nytt Saltsjöbadsavtal. Men överenskommelsen splittrar facken, som nu planerar strategier för påverkan när politikerna fått bollen.

Publicerad

Turerna runt reformeringen av arbetsrätten går vidare. Nyligen meddelade regeringen att det blir tre parallella utredningar som ska göra verklighet av PTK:s och Svenskt Näringslivs överenskommelse om en reformerad arbetsrätt.

De tre utredningarna ska se över:

* Anställningsskydd och tillhörande a-kassefrågor.

* En ny omställningsorganisation som ska erbjuda och finansiera grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

* Ett nytt och parallellt offentligt studiestöd.

Senast den 15 maj ska de vara klara.

Men tolv av fjorton LO-förbund står fortfarande utanför överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv. Bara IF Metall och Kommunal har hittills anslutit sig. Vissa anpassningar gjordes för att tillmötesgå deras krav, bland annat vissa justeringar om visstidsregleringen och reglerna om hyvling.

Motkravet var att de båda förbunden sedan skulle anta huvudavtalet i sin helhet.

–  Fler LO-förbund kommer ansluta sig, tror Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, eftersom de två största LO-facken nu står bakom överenskommelsen.

Men i skrivande stund verkar de övriga LO-förbunden inte alls på väg i någon sådan riktning. Tvärtom, verkar klyftorna mellan förbunden vara fortsatt djupa och såriga.

Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson säger sig inte ha blivit förvånad över att IF Metall anslöt sig till PTK:s och Svenskt Näringslivs överenskommelse.

– Det såg man komma. Sedan gillar jag det inte för det. Men att Kommunal gjorde det hade jag inte förväntat mig, säger han till Lag & Avtal.

Valle Karlsson är förbundsordförande på Seko. Fram till årsskiftet var han även ordförande för 6 F, där Byggnads, Elektrikerna, Fastighetsanställdas Förbund, Målarna och Seko ingår.

Han är medveten om att det finns förhoppningar från många om att fler av LO-förbunden ska ställa sig bakom uppgörelsen.   

– Men för Sekos del är det inte aktuellt, säger han.

Han var i alla fall före LO-styrelsens möte den 18 januari osäker på hur LO-förbunden som står utanför överenskommelsen kommer att kunna påverka utformningen av de nya reglerna.

–  Det jag har läst är att det kommer att vara i dialogform. Jag utgår från att det blir fortsatta diskussioner om det här både inom LO och 6 F.

Pontus Georgsson ser inte heller någon möjlighet till att hans förbund Pappers skulle ansluta sig till ett huvudavtal.  

–  Vi ska fortsätta analysera vad lagändringarna kommer att betyda för oss och vad vi kan fortsätta att ha kollektivavtal om. Men att vi i dagsläget skulle ansluta oss till någon typ av hängavtal till PTK är uteslutet, säger han.

Hur Pappers kommer att agera framöver beror alltså mycket på vad fackförbunden kan förändra i sina avtal, alltså vad som blir dispositivt i de kommande ändringarna.  

LO centralt meddelar att ett internt arbete nu inleds, där fokuset ska ligga på hur organisationen ska bli starkare och hur den kan stärkas i framtiden. Hur det ska gå till vill ingen på LO i dagsläget säga något mer om. Klart är i alla fall att LO slagit fast att det var ett brott mot förbundets stadgar när Kommunal och IF Metall anslöt sig till PTK:s och Svenskt Näringslivs avtal.

På mötet med LO:s styrelse i mitten av januari diskuterades de båda förbundens agerande i förhållande till LO:s stadgar. Efteråt kom ett uttalande om att kravet på inhämtande av yttrande från LO-styrelsen i stadgarna inte iakttogs på ett korrekt sätt.  

Men att bara två av LO-förbunden ställt sig bakom överenskommelsen lär inte göra så mycket för själva legitimiteten, bedömer Lars Calmfors.  

Han tycker att det som hänt speglar en fundamental förändring av styrkeförhållanden på den fackliga sidan, att tjänstemannafacken blivit allt viktigare i förhållande till dem inom LO.

- Tjänstemannafacken har idag större tyngd än LO-facken. Det beror på en strukturell förändring i ekonomin där andelen tjänstemän ökat i förhållande till andelen arbetare; och att tjänstemannafacken varit bättre på att hålla uppe organisationsgraden än LO-facken där den fortsätter att falla, menar han i ett mejl till Lag & Avtal, och fortsätter:

– Las-reformen är kvittot på den förskjutning av maktförhållandena på den fackliga sidan som skett över ett antal år.

Det gäller dock inte inom staten. Fackförbunden i den statliga sektorn har inte alls varit inblandade i processen som ledde fram till överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv, framhåller Åsa Erba Stenhammar, förhandlingschef på ST och förhandlingsledare på OFR /S,P,O.

Hon företräder medlemmar på statliga arbetsplatser som bland annat universitet, myndigheter och statligt ägda bolag.

Hon understryker att fackförbunden inom staten inte delar den problembeskrivning som januariöverenskommelsen bygger på och som lett fram till de förändringar inom arbetsrätten som nu väntar.

–  Men vi kan också konstaterar att vi är här nu. Hur gynnar vi då våra medlemmars intressen? Jo, vi måste fortsätta att visa på luckorna i problembeskrivningen. Men vi måste också se till att den nya spelplanen är så bra som det bara går.

Åsa Erba Stenhammar konstaterar att fokuset i förhandlingarna mellan PTK och Svenskt Näringsliv nästan enbart handlat om det privata näringslivet och småföretagarnas villkor. Det gäller även regeringens utredningsdirektiv, påtalar hon.  

–  Men staten är inte en småföretagare. Staten har inte de utmaningarna. Att då få en lagstiftning som är anpassad till småföretagarna kommer inte att lösa någonting på den statliga sektorn, säger Åsa Erba Stenhammar.

En expertgrupp bestående av OFR/ S, P, O:s omställningsexperter och centrala ombudsmän samt representanter från motparten Arbetsgivarverket ska därför titta på uppgörelsen ur det statliga perspektivet. 

- Vi behöver göra en ”rebalansering” av våra avtal. Vi från fackligt håll är väldigt glada över att vi nu äntligen kan göra det här arbetet partsgemensamt. Det har vi fått slita hårt för, säger Åsa Erba Stenhammar.

Hon ser en balansräkning framför sig när analysen nu ska göras. Alla plus och minus med de kommande förändringarna ska spaltas upp och delas in mellan arbetstagare och arbetsgivare.

Åsa Erba Stenhammars förhoppning är att expertgruppen är klar med rebalanseringen av avtalen lagom till att de nya lagändringarna träder i kraft.

Ett av plussen som har lyfts fram i överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv är stärkt rätt till återanställning. Just den delen är komplicerad i statlig sektor, som har ett eget system för turordning.  

Åsa Erba Stenhammar placerar den därför i minuskolumnen för arbetstagarna.

–  Inom staten anställs man av förtjänst och skicklighet enligt Lagen om offentlig anställning (LOA) och anställningsförordningen. Därför behöver vi hitta ett annat plus för våra medlemmar, säger hon.  

Åsa Erba Stenhammars ambition är att parterna inom staten ska kunna serva utredningen med det statliga rättsläget.  

– Det står ju i utredningsdirektivet att man ska ha nära kontakt med arbetsmarknadens parter, säger hon.  

På Regeringskansliet arbetar man för fullt med att så snabbt som möjligt få till en proposition om en lagstiftning i linje med PTK:s och Svenskt Näringslivs överenskommelse.

Men Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni har öppnat för att riva upp hela januariöverenskommelsen, om regeringen lägger fram sitt förslag till migrationslag.

Vad skulle det innebära för Las-reformen?

– Ingenting, menar Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.  

Han kan inte se hur den alls skulle kunna påverkas, oavsett om Liberalerna väljer att lämna januariöverenskommelsen eller inte. Det viktigaste skälet han ser till det är att det handlar om en sakfråga där partiet har fått som det vill.

–  Hela januariavtalet bygger på en ömsesidig förhandling. Det som Liberalerna har fått igenom har de ingen anledning att bråka i riksdagen om, även om de skulle lämna januariöverenskommelsen.

Jonas Hinnfors menar att Liberalerna därför blir en ”lame duck” i den här frågan. Partiet har ju dessutom öppet hyllat uppgörelsen.

–  Det skulle nog uppfattas som märkligt av många aktörer, inklusive väljarna, om Liberalerna plötsligt går från att hylla en uppgörelse till att man röstar emot den.

Jonas Hinnfors analys är att partierna i januariöverenskommelsen har funnit en formel som de alla kunnat leva med. Även om Liberalerna hoppar av kan det bli så att Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet fortsätter inom avtalet. Om avtalet trots allt skulle falla, blir det sakfråga för sakfråga som kommer att styra politiken, menar Jonas Hinnfors.

–  Samtidigt är det parlamentariska svängrummet inte så stort för regeringen att lägga så värst annorlunda förslag än i januariavtalet, säger han.

Om Socialdemokraterna mot förmodan skulle vilja dumpa las-reformen, så har partiet redan deklarerat att det tycker att det är bra med en partsuppgörelse och att avtalet är bra.

– Sedan är inte hela LO med. Socialdemokraterna förefaller mena att det ändå är tillräckligt mycket LO som är med, säger Jonas Hinnfors.

Han anser inte heller att det framstår som helt klart att LO inte är med på reformen. LO:s förbundsordförande Susanna Gideonsson sitter i Socialdemokraternas verkställande utskott som suppleant. Hon har hittills inte sagt att hon kommer att rösta emot reformen.

–  Även om hon skulle göra det kan man nog säga att regeringen har bundit sig till den här reformen, säger han.

Riksdagen ska enligt planen rösta om förslagen till en reformerad arbetsrätt vid halvårsskiftet 2022.

Missa inga nyheter - beställ Lag & Avtals kostnadsfria nyhetsbrev