Lagens turordningsregler skyddar främst arbetare

Januariöverenskommelsen slog fast att undantagen från turordningsreglerna ska utvidgas. I april tillsätts en statlig utredning som ska se över reglerna. Samtidigt pågår förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter.

Turordningsreglerna splittrar partier och arbetsmarknadens parter - till och med fackförbund ser olika på vilken betydelse de har. Och inte sällan påstås att turordningsreglerna har spelat ut sin roll.

– Det stämmer inte. Forskning visar på att de har reella effekter, säger Per Skedinger, forskare vid Institutet för näringslivsforskning och adjungerad professor i nationalekonomi vid Linné­universitetet.

Turordningsreglerna slår olika beroende på om det handlar om små eller stora företag, och även när man ser till olika grupper av anställda. Det visar nationalekonomisk forskning.

– Det kan förklara varför det finns så många olika bud i debatten. Det som till exempel stämmer för arbetare behöver inte stämma för en tjänsteman, säger Per Skedinger.

Han har forskat bland annat om hur sysselsättning, rörlighet och lönebildning påverkas av till exempel turordningsregler.

En finsk-svensk studie från 2018 belyser effekterna för redan anställda. I studien jämfördes 150 stora multinationella företag under 2000-2011 i verkstadsindustrin, detaljhandeln samt hotell- och restaurangbranschen. Företagen hade verksamhet i både Sverige och Finland. Med hjälp av ländernas näringslivsorganisationer kunde forskarna länka samman anställda vid samma företag i båda länderna. Eftersom Finland inte har lagstadgade turordningsregler kunde finska anställda i samma bolag vara kontrollgrupp.

Turordningsreglerna skyddar främst arbetare med lång anställningstid från uppsägningar när stora företag skär ner på personal, visade forskningen.

– Reglerna verkar skydda dem som behöver det mest, vilket är avsikten med lagen, säger Per Skedinger vid IFN.

Trots att man i Sverige genom förhandlingar kan avvika från turordningslistan, innebär det inte att turordningsreglerna förlorar sin skyddande effekt för arbetare med längre anställningstid, enligt resultatet från studien.

I Finland väljer arbetsgivarna i princip själva vem som sägs upp vid nedskärningar, utan märkbart inflytande från fackförbunden. Något som arbetstagarnas centralorganisation FFC, finska motsvarigheten till LO, har ansett leder till godtycklighet och att äldre sägs upp.

– En allmän observation är att det ofta är arbetstagare med mer erfaren­het och högre lön som sägs upp. I värsta fall ersätts de av arbetstagare med billigare korttidsanställningar eller nollavtal, eller av inhyrda arbetstagare, skriver Ilkka Kaukoranta, chefsekonom vid FFC, i ett blogginlägg på organisationens hemsida i höstas.

Men när forskarna jämförde tjänstemännen i de olika länderna med varandra såg de ingen skillnad mellan länderna: för tjänstemän med samma anställningstid fanns ingen skillnad i sannolikheten att anställningen skulle avslutas. Det kan finnas flera förklaringar, till exempel de svenska omställningsavtalen.

– Det kan bero på att tjänstemän i Sverige inte känner samma behov av skydd som arbetare, eftersom tjänstemän har tillgång till andra typer av avtalade förmåner, säger Per Skedinger som betonar att forskningen inte rett ut de bakomliggande orsakerna.

Forskarna i den finsk-svenska studien granskade också hur turordningsreglerna inverkade på lönen. Enligt ekonomisk teori kan reglerna höja lönerna, eftersom de ökar anställdas förhandlingsstyrka gentemot arbetsgivaren. Eller så kan reglerna sänka lönen, eftersom anställda kan vara villiga att ”betala” för det starkare uppsägningsskyddet.

Studien visade att turordningsreglerna bidrar till att höja lönerna för lågavlönade arbetare. Svenska arbetare med lång anställningstid hade högre löner jämfört med sina mot­svarande finska kolleger på samma företag. Men för högavlönade tjänste­män fanns det inte heller här någon skillnad mellan länderna.

– Olika grupper av anställda på­verkas väldigt olika av reglerna, konstaterar Per Skedinger vid IFN.

Senast turordningsreglerna luckrades upp var 2001. Då fick arbetsgivare med upp till tio anställda möjlighet att undanta två personer från turordningen vid uppsägningar som beror på arbetsbrist.

Forskningsresultat från fem olika studier visar att uppluckringen ökade de små företagens personalomsättning och arbetsproduktivitet. Dess­utom minskade anställdas sjukfrånvaro. Däremot är det oklart om undantagen hade effekt på den totala sysselsättningen, eftersom både uppsägningar och nyanställningar ökade enligt en studie.

Vilka följderna av utökade undan­­tag från turordningsreglerna skulle bli är svåra att förutspå. Effekterna blir nödvändigtvis inte desamma om uppluckringen också skulle gälla större företag.

– Större företag har i högre grad kollektivavtal, som ger möjlighet till avsteg från turordningslistan, och ut­ökade undantag skulle bland annat av det skälet antagligen få mindre effekt, säger Per Skedinger.