Kavot Zillén: ”Sverige har restriktiv syn på samvetsfrihet”

Redan som 11-åring var Kavot Zillén forskarassistent åt sin pappa, som arbetade med forskning inom barn- och ungdomspsykiatri. Då hjälpte hon till med att mata in data i exceldokument.

– Kanske är det inte helt en slump att jag sedan valde den akademiska karriären, säger hon och ler.

Kavot Zillén har ett bubblande intellekt och en nyfikenhet som gör att hon verkligen trivs i sin forskarroll. Drivkraften är en vilja att hela tiden lära sig mer. Hon bär hela tiden med sig medvetenheten om att hon måste vara bättre än studenterna hon ska undervisa, samtidigt som hon lär sig mycket i interaktionen med sina studenter.

– Jag gillar att först känna mig dum, för att sedan behärska något. Det blir en ångestmotor som hela tiden tar mig framåt.

Hon var bara tre månader gammal när hon kom från Kurdistan till Sverige tillsammans sin familj. Pappan arbetade vid sidan om sin anställning åt organisationer som Läkare utan gränser och Rädda Barnen och åkte ofta på humanitära uppdrag till utsatta områden.

Runt köksbordet hemma i Knivsta var det ofta intensiva diskussioner om medicin och etik. Kavot Zillén sög åt sig alla historierna från verkligheten. Samtalen brukade oftast landa där juridiken, medicinen och etiken möttes. Och i det gränslandet har Kavot Zillén stannat kvar.

Hon fick gå igenom nästan hela juristprogrammet innan hon hittade ”sitt” fördjupningsämne inom juridiken, medicinsk rätt.

– Det är en ganska ung rättsvetenskaplig disciplin som återkopplar till andra vetenskapliga discipliner, såsom medicin och etik, men även till andra rättsvetenskapliga discipliner som folkrätt, mänskliga rättigheter och arbetsrätt.

I Sverige har det hittills bara funnits en enda professor i ämnet, Elisabeth Rynning, som nu mera är chefs-JO. Hon var handledare när Kavot Zillén skrev doktorsavhandlingen Hälso- och sjukvårdspersonalens religions- och samvetsfrihet vid Uppsala universitet.

Förra året lästes delar av den upp i Arbetsdomstolen när ”barnmorskemålet” togs upp. Målet handlade om en barnmorska som upplevde sig ha blivit diskriminerad när hon nekades sökta jobb vid kvinnokliniker efter att ha uppgett att hon vägrade utföra aborter.

– Jag som forskare tar inte ställning för någon av sidorna. Men det är kul när ens forskning genererar ny kunskap och får praktisk användning, säger Kavot Zillén.

I avhandlingen reder hon ut det rättsliga utrymmet för hälso- och sjukvårdspersonal att handla i enlighet med sin religion utifrån skyddet för religions- och samvetsfriheten – och kraven som ställs på god vård.

Arbetsdomstolens dom i barnmorskemålet var väntad, enligt Kavot Zillén. Patientsäkerheten gick i detta fall före vårdanställdas religions- och samvetsfrihet.

– Det är vida känt att Sverige har en restriktiv syn på samvetsfrihet inom vården. Men det är bra att dessa frågor kommer till rättslig prövning. Då får vi vägledning och arbetsgivarna får mer kött på benen om hur de ska agera om dessa frågor dyker upp på deras arbetsplatser.

Barnmorskan har drivit ärendet vidare till Europa­domstolen. Men enligt Kavot Zillén är det långt ifrån självklart att målet tas upp till prövning. Om det händer och Sverige skulle fällas är det oklart vilka konsekvenser det skulle få för den svenska arbetsrätten. Kritik från Europadomstolen innebär inte att vi per automatik måste införa samvetsklausuler.

I barnmorskemålet ställs mångas intressen mot varandra.

– Det handlar bland annat om kvinnors tillgång till abort. Det finns en rädsla för att en tillåten abortvägran kan komma att ta oss tillbaka till en mer restriktiv abortlagstiftning. Det kan anses vara väldigt extremt att vi är så pass rädda för något som kanske inte skulle hända. Å andra sidan får vi inte bortse från de konsekvenser som samvetsklausuler faktiskt kan få.

– I Italien har tillämpningen av samvetsklausuler faktiskt påverkat aborträtten. I vissa områden har upp emot 85 procent av läkarna vägrat utföra aborter. Men det finns dem som menar att vi i Sverige bara bör jämföra oss med Norge och Danmark, som är mer lika oss. Där har jag inte kunnat hitta någon akademisk utvärdering av hur samvetsklausulerna fungerat.

När Lag & Avtal träffar Kavot Zillén håller hon på att skriva en artikel om en muslimsk kvinna som var anställd på Folktandvården. Kvinnan ville av religiösa skäl använda plastärmar i tjänsten. Något som Folktandvården införde ett förbud mot. Folktandvården motiverade förbudet med patientsäkerheten. Och AD gick på arbetsgivarens linje.

– I december förra året konstaterade Arbetsdom­stolen att det inte var diskriminering att införa förbudet. Domen öppnar upp för att arbetsgivare får ha sådana typer av förbud, som i realiteten begränsar yrkesutövarens religionsutövning.

Men det är svårt att ge ett allmängiltigt svar på vad man får och inte får göra på en arbetsplats med hänvisning till religionsfriheten, menar Kavot Zillén.

– Det beror helt på vad det är för religionsutövning, hur den uttrycks och vilka andra motstående intressen som finns.

Även om Kavot Zillén fortfarande följer utvecklingen om religionsfrihet på jobbet arbetar hon i dag med andra frågor. På Barnrättscentrum vid Stockholms universitet forskar hon nu om vilken rätt till vård ekonomiskt utsatta EU-medborgare, och särskilt deras barn, har i Sverige.

Hon tilltalas av att den medicinska rätten behandlar frågor som handlar om liv och död och många gånger om särskilt utsatta patientgrupper. Det kan röra sig om rättigheter för den som är inlagd på en psykiatrisk klinik eller sjuka barn.

– Det är väldigt intressant att titta på hur vi kan utforma regler för att skydda deras intressen på bästa sätt, säger Kavot Zillén, vars mål är att en dag bli professor i medicinsk rätt.