Högre krav på tydlighet i nya lagen

Vad som är en företagshemlighet är ingen självklarhet och därför ställer lagen krav på att företaget ska klargöra det för sina anställda. Här kan företag fallera, anser arbetsgivar­organisationen Svenskt Näringsliv. Det kan handla om att företaget inte alls tydliggjort vad som är en hemlighet, eller att det är för svepande formulerat.

– Vilka företagshemligheter man vill skydda präglas av strategiska val, säger Christina Wainikka, policy­expert för immaterialrätt på Svenskt Näringsliv.

Hon nämner som exempel kundlistor som kan vara en företags­hemlighet för ett företag, medan ett annat publicerar kundnamnen på sina webbsidor. Eller receptet för en läske­dryck som kan vara hemligt för ett före­tag, men inte för ett annat.

– Man kan inte förvänta sig att en anställd vet vad som är en företagshemlighet, betonar hon.

Om företaget inte tydliggjort vad det betraktar som hemligt, så är möjligheterna små att nå framgång om det uppstår en tvist med en tidigare anställd.

– Det här kan bli en dyrköpt läxa för företagen, säger hon.

Innovationer består ofta av både tekniska delar och tjänstedelar. Tjänstedelarna kan enligt henne ofta inte skyddas på annat sätt än som före­tags­hem­lig­heter. Den nya lagen ger företag möjlighet att använda sig av vitesförbud innan hemligheterna röjts eller utnyttjats.

– Det är en fördel att företagen kan ingripa tidigare, så att skadan blir så liten som möjligt, säger hon.

Fackförbunden Ledarna och Unionen har varit oroliga för de höga skadeståndskraven, som riktas mot anställda som blir stämda för att ha utnyttjat eller röjt företagshemligheter. De kan ligga på flera miljoner kronor.

De höga beloppen är ett tecken på hur värdefull information det handlar om för företagen, anser Christina Wainikka på Svenskt Näringsliv.

– Utnyttjandet av en företagshemlighet kan ha orsakat så stora skador att det är rimligt att man landar på sådana summor. Alla förstår inte att före­tags­hemligheter är bland det abso­lut viktigaste ett företag har, säger hon och hänvisar till en undersökning som visade att företagen bedömde sina hemligheter som viktigare än patent eller varumärken.

Enligt Christina Wainikka på Svenskt Näringsliv har EU-direktivet, som den nya svenska lagen baserar sig på, inte tagit höjd för skillnaderna i de olika ländernas lagar.

– Det ska bli spännande att följa rättspraxis inte bara i Sverige utan inom hela EU.