Arbetsrätt

Hamnkonfliktens moment 22

Situationen i Göteborgs containerhamn är allvarlig och innebär ett hot mot svensk ekonomi och jobben, skrev arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i ett pressmeddelande inför tillsättandet av konfliktutredningen. Foto: Sören Håkanlind
Containerhamnen är viktig för svensk export och import. Konflikten har lett till att APM Terminals tappat marknadsandelar och därför minskat personalstyrkan, enligt Sveriges Hamnar. Foto: Sören Håkanlind
”Även om man inte gillar oss kan jag inte se hur lagen ska kunna hindra oss från att strejka”, säger Hamn-4:ans ordförande Peter Annerback. Foto: Sören Håkanlind
Anna Bergqvist, APM Terminals. Foto: Sören Håkanlind
Magnus Lundberg, APM Terminals. Foto: Sören Håkanlind

STREJK. Hamnarbetarförbundets stridsåtgärder i Göteborgs hamn kan stjälpa den svenska konflikträtten. Förbundet har erbjudits avtal i utbyte mot fredsplikt. Många frågar sig varför de inte skriver på, men Lag & Avtal kan avslöja att ingen lösning skulle ge förbundet rätt till förhandlingar om medlemmarnas villkor.

Publicerad

En och en halv vecka efter midsommar ger medlarna upp sina försök att skapa fred i Göteborgs containerhamn.

– Vår medlarroll utvecklas alltmer till att vi blir samtalsterapeuter, skriver Jan Sjölin och Anders Lindström i sin slutrapport till Medlingsinstitutet.

I snart två år har konflikten mellan Hamnarbetarförbundets avdelning fyra, Hamn-4:an och APM Terminals pågått. Flera fackliga punktstrejker och blockader har ställts mot arbetsgivarens månadslånga spegel- och konsekvenslockout. Kvällsskiftet stängdes då ner av arbetsgivarna under en dryg månads tid i våras.

Men konfliktens kärna är svår att förstå. Medlarna blir aldrig riktigt kloka på vad Hamn-4:an egentligen vill.

– I avsaknad av tydligt formulerade krav upplever vi dessa som flytande och i takt med att lösningar möjligen kan skönjas flyter målen i väg!

Läs också:

Sydatlanten är adressen till Hamnarbetarförbundets kontor. Gatan i Göte­borgs hamnområde heter så. Den gränsar till gatan Indiska oceanen där APM:s kontor ligger, och där bakom byggnaden utbreder sig den gigantiska containerhamnen. Jättelika lyftkranar och grensletruckar flyttar containrar fram och tillbaka.

– Vi har tappat förtroendet för Medlingsinstitutet. Rapporten är inte neutral, säger Peter Annerback, ord­förande i Hamn-4:an.

En viktig punkt, som nog är av­görande för bilden av konflikten, finns inte redovisad i rapporten.

– Medlarna sa till oss att vi inte skulle skriva på hängavtal. Vi skulle ändå inte bli primär förhandlingspart. APM skulle inte behöva förhandla med oss.

Peter Annerbacks ord går emot den allmänna bilden av konflikten.

Den är att om Hamn-4:an skriver på avtalet får de samma fackliga rättigheter som alla andra fack med kollektivavtal. Arbetsgivaren skulle bland annat tvingas informera och förhandla enligt medbestämmandelagen, mbl.

Men Peter Annerback upprepar sitt förbluffande uttalande:

– Medlarna sa till oss att vi inte skulle skriva på hängavtal, det var för dåligt.

Allt som sagts i konflikten är som vågorna i Indiska oceanen eller Sydatlanten, de hav som gett namn åt gatorna. Sanningarna guppar omkring. Parterna har olika uppfattningar om vad som sagts och hänt.

Men i det här fallet, konsekvenserna av ett hängavtal, tycks parterna vara överens.

Ett kvarter bort i APM Terminals kontorsfastighet bekräftar Anna Bergqvist, hr-och förhandlingschef, vad hennes motpart hävdar. Frågan är vad som gäller om Hamn-4:an skriver på ett hängavtal.

Skulle APM Terminals vara skyldigt enligt mbl, att förhandla med Hamn-4:an i någon fråga eller skulle skyldigheten enbart gälla Transport?

– Transport! I alla fall när det gäller lokala avtal.

Inte Hamn-4:an om de skriver på ett hängavtal?

– Nej, precis.

Bredvid henne sitter Magnus Lundberg, head of operations. Han nyanserar kollegans uttalande.

– Historiskt sett har vi förhandlat genom att ha både Transport och Hamnarbetarförbundet i samma rum. Det hade även varit en framkomlig väg i ett läge när Hamn-4:an skrivit på hängavtal.

Arbetsgivaren ser praktiskt på situationen.

– De skulle ju ha haft samma hängavtal, understryker Magnus Lundberg.

De här höstdagarna ger parterna en ny bild av konflikten.

Arbetsgivarorganisationen Sveriges Hamnar har flera gånger tidigare försäkrat att Hamn-4:an skulle få samma rättigheter som alla fack ifall de skrev på hängavtal. De hävdar också att avdelningen ”utan tvivel” inte vill ha avtal.

I själva verket skulle Hamnarbetarförbundet måla in sig i ett hörn om de byter fredsplikt mot hängavtal. Det bekräftar medlaren Jan Sjölin.

– Hur de än gör kan Hamn-4:an inte komma åt medlemmarnas villkor, eftersom villkoren är låsta av Transports avtal. Däremot kan de komma åt organisationens villkor för att verka på arbetsplatsen.

Jan Sjölin tillägger att Hamn-4:an fick ett alternativt förslag som skulle ge dem rättigheter enligt medbestämmandelagen, förtroendemannalagen, arbetsmiljölagen och få styrelserepresentation, men som inte var ett hängavtal.

Men inte heller då skulle underskriften leda till möjligheter att påverka medlemmarnas villkor i utbyte mot fredsplikt. Arbetsvillkoren är och förbli låsta i Transports avtal för hamnarna. Lagstiftningen skyddar slutna avtal. Syftet är att ingen genom stridsåtgärder ska lyckas tillskansa sig ett avtal som dumpar villkoren.

– Läget är in i helvete komplicerat. Vad vi känner till finns inget annat fack som har tecknat hängavtal.

Hamn-4:ans situation skulle inte bli densamma som en arbetsgivare med hängavtal till Transport. Arbetsgivare blir automatiskt lokal part.

– I Göteborgs hamn finns redan Transport som lokal part på den fackliga sidan. På en arbetsplats kan arbetsgivaren inte ha två lokala fackliga motparter på samma avtal. Då skulle arbetsgivaren behöva genomföra två lokala förhandlingar och i princip kunna få olika resultat i dem. Det går inte, förklarar Jan Sjölin.

Både han och den andra medlaren Anders Lindström säger att de inte direkt avrått Hamn-4:an från att skriva på hängavtal, utan sagt att det alternativa förslaget är bättre.

Stridigheterna i Göteborgs containerhamn har startat en massiv kampanj för ändrade konfliktregler. Regeringen försökte först kyla ner den heta potatisen i februari, då Medlingsinstitutet fick i uppdrag att kartlägga hur vanligt det är med stridsåtgärder mot arbetsgivare som har kollektivavtal.

Men Svenskt Näringsliv och borgerliga partier lät sig inte nöjas, utan fortsatte att driva på opinionen. I maj tillsatte därför regeringen en utredning som skulle se över delar av konfliktreglerna.

– Jag har svårt att se varför utredningen skulle behövas när det finns en lösning. Priset för fredsplikten är att teckna avtal med den organisation som har medlemmarna på arbetsplatsen, säger Peter Annerback.

Just i Göteborgs containerhamn organi­serar Hamnarbetarförbundet lejonparten av de kollektivanställda och är där ett starkt fack. Det är bakgrunden till punktstrejker och blockader mot övertid och nyanställningar.

Enligt arbetsrätten är Hamn-4:ans tuffa linje helt tillåten så länge de inte ställer krav som skulle tränga undan Transports avtal.

– Även om man inte gillar oss har jag svårt att se en svensk lag som säger att du inte får skriva kollektivavtal med Hamnarbetarförbundet och att Hamnarbetarförbundet inte får strejka, säger Peter Annerback.

På andra sidan gatan välkomnar däremot APM Terminals representanter utredningen.

– När vi som arbetsgivare har kollektivavtal och följer gällande lagar, men ändå riskerar att utsättas för stridsåtgärder, ser vi i dagsläget ingen annan lösning än att välkomna utredningen. Vi har dessutom gjort medlingsförsök, säger Anna Bergqvist.

Hennes kollega Magnus Lundberg fortsätter:

– Vi anser det helt orimligt att en lite grupp kan stoppa Sveriges export och import till den grad som Hamnarbetarförbundet har gjort det senaste året. Vi har halverat volymerna in i och ut ur terminalen.

Under det senaste årets konflikt har 159 hamnanställda sagts upp. Men även på denna punkt har parterna olika uppfattning. Arbetsgivarna säger att det är en konsekvens av konflikten. Hamn-4:an poängterar att de flesta uppsagda kallas in för att fylla arbetskraftsbehov.

Tidslinje – urval

Hamnarbetarförbundet har sex krav mot APM, enligt förbundets information i april:

Förbundet vill ha skriftliga garantier om att de fritt kan utse förhandlare och informera medlemmarna om pågående förhandlingar.

Förbundet vill stoppa APM:s delegering av jobb till andra yrkesgrupper och avtalsområden.

De medlemmar som utlovades kompensation för extraskift vid en schemaomläggning ska ha betalt.

En äldre blixtarbetare, extra­anställd daglönare, ska ha lättare arbetsuppgifter.

Förbundet kräver att deras skyddsombud ska ges fullvärdig status.

Följ lagar och avtal gällande semester, föräldraledighet och ansökningar om kompledighet. Det kräver förbundet och vill ha skriftliga garantier.

2016:

26 APRIL: 24-timmarsstrejk.

28 APRIL: 24-timmarsstrejk.

17 MAJ: 24-timmarsstrejk.

24 MAJ: 24-timmarsstrejk.

8 NOVEMBER: Blockad av Hamn-4:an mot övertid, nyanställning och inhyrning.

15–18 NOVEMBER: Blockad av Hamn-4:an mot gods från bland annat Maersk Group.

15 NOVEMBER: Punktstrejk klockan 14.00–18:00 och kl 22.00–03.00.

16 NOVEMBER: Punktstrejk klockan 06.00–09.00, 14.00–18.00 och klockan 22.00–03.00.

17 NOVEMBER: Punktstrejk klockan 09:00–11.00 och klockan 15.00– 18.00.

18 NOVEMBER: Punktstrejk klockan 09.00–11.00.

21 NOVEMBER: Betald facklig tid för Hamn-4:ans ordförande dras in av APM.

25 NOVEMBER: Parterna begär medling.

28 NOVEMBER–2 DECEMBER: Medling inleds, stridsåtgärder fryses av Hamn-4:an.

5 DECEMBER: Nyanställnings- och övertidsblockad återupptas av Hamn­4:an.

2017:

6 JANUARI–28 FEBRUARI: Blockad av Hamn-4:an mot övertid med mera.

10 JANUARI: APMT varslar 35 pers om uppsägning – senare sägs 19 upp.

16–17 JANUARI: Medling, hemställans läggs.

23 JANUARI: Svar på hemställan – APMT ja, Hamn-4:an nej.

24 JANUARI: Punktstrejk i 8 timmar.

30 JANUARI: Hamn-4:an begär att medlarna byts ut. MI svarar nej.

17 FEBRUARI: Hamn-4:an drar till­baka stridsåtgärder när de får ett möte med AMP Terminals vd.

22 FEBRUARI: Mötet äger rum.

23 FEBRUARI: Medlarna sonderar för ny insats.

7 MARS: Ny hemställan till parterna.

13 MARS: Parterna svarar – APMT ja, Hamn-4:an nej.

13 MARS 30 APRIL: Övertidsblockad, med mera, av Hamn-­4:an.

31 MARS: Arbetsgivarorganisationen Sveriges Hamnar stämmer i AD 18 medlemmar i Hamnarbetar­förbundet för olovlig stridsåtgärd.

7 APRIL: Hamnarbetarförbundet stämmer i AD arbetsgivarna APM och Sveriges Hamnar för bland annat olaga strids­åtgärder.

3 MAJ: Hamnarbetarförbundet stämmer i AD arbets­givaren Sveriges Hamnar för brott mot mbl när de avvisat nya förhandlingar.

15 MAJ–30 JUNI: Bland annat blockad av Hamn-4:an mot att blixtar kör truck utan medföljande instruktör.

18–19 MAJ: Medlarna möter parterna.

19 MAJ–30 JUNI: Lockout av Hamn­4:ans medlemmar mån–fred klockan 16.00–07.00.

23 MAJ: Arbetsmarknads­ministern tillkännager regeringens avsikt att se över konfliktreglerna.

31 MAJ: Nya medlingsmöten mellan parterna.

12 JUNI: Hamn-4:an begär förhandlingar med APM (leder till nytt medlingsförsök).

16 JUNI: Medlingsförhandling.

20 JUNI: APM Terminals varslar 160 personer om uppsägning – i augusti sägs 140 upp.

22 JUNI: Regeringen tillsätter utredning om konflikträtten.

27–28 JUNI: Medlarna begär att parterna enas om ett av två spår för lösning.

4 JULI: Hamn-4:an svarar med ett villkorat förslag.

4 JULI: Medlarna ger upp – det finns inga förutsättningar för en lösning.