Arbetsrätt
Hamnkonfliktens moment 22
STREJK. Hamnarbetarförbundets stridsåtgärder i Göteborgs hamn kan stjälpa den svenska konflikträtten. Förbundet har erbjudits avtal i utbyte mot fredsplikt. Många frågar sig varför de inte skriver på, men Lag & Avtal kan avslöja att ingen lösning skulle ge förbundet rätt till förhandlingar om medlemmarnas villkor.
En och en halv vecka efter midsommar ger medlarna upp sina försök att skapa fred i Göteborgs containerhamn.
– Vår medlarroll utvecklas alltmer till att vi blir samtalsterapeuter, skriver Jan Sjölin och Anders Lindström i sin slutrapport till Medlingsinstitutet.
I snart två år har konflikten mellan Hamnarbetarförbundets avdelning fyra, Hamn-4:an och APM Terminals pågått. Flera fackliga punktstrejker och blockader har ställts mot arbetsgivarens månadslånga spegel- och konsekvenslockout. Kvällsskiftet stängdes då ner av arbetsgivarna under en dryg månads tid i våras.
Men konfliktens kärna är svår att förstå. Medlarna blir aldrig riktigt kloka på vad Hamn-4:an egentligen vill.
– I avsaknad av tydligt formulerade krav upplever vi dessa som flytande och i takt med att lösningar möjligen kan skönjas flyter målen i väg!
Läs också:
Sydatlanten är adressen till Hamnarbetarförbundets kontor. Gatan i Göteborgs hamnområde heter så. Den gränsar till gatan Indiska oceanen där APM:s kontor ligger, och där bakom byggnaden utbreder sig den gigantiska containerhamnen. Jättelika lyftkranar och grensletruckar flyttar containrar fram och tillbaka.
– Vi har tappat förtroendet för Medlingsinstitutet. Rapporten är inte neutral, säger Peter Annerback, ordförande i Hamn-4:an.
En viktig punkt, som nog är avgörande för bilden av konflikten, finns inte redovisad i rapporten.
– Medlarna sa till oss att vi inte skulle skriva på hängavtal. Vi skulle ändå inte bli primär förhandlingspart. APM skulle inte behöva förhandla med oss.
Peter Annerbacks ord går emot den allmänna bilden av konflikten.
Den är att om Hamn-4:an skriver på avtalet får de samma fackliga rättigheter som alla andra fack med kollektivavtal. Arbetsgivaren skulle bland annat tvingas informera och förhandla enligt medbestämmandelagen, mbl.
Men Peter Annerback upprepar sitt förbluffande uttalande:
– Medlarna sa till oss att vi inte skulle skriva på hängavtal, det var för dåligt.
Allt som sagts i konflikten är som vågorna i Indiska oceanen eller Sydatlanten, de hav som gett namn åt gatorna. Sanningarna guppar omkring. Parterna har olika uppfattningar om vad som sagts och hänt.
Men i det här fallet, konsekvenserna av ett hängavtal, tycks parterna vara överens.
Ett kvarter bort i APM Terminals kontorsfastighet bekräftar Anna Bergqvist, hr-och förhandlingschef, vad hennes motpart hävdar. Frågan är vad som gäller om Hamn-4:an skriver på ett hängavtal.
Skulle APM Terminals vara skyldigt enligt mbl, att förhandla med Hamn-4:an i någon fråga eller skulle skyldigheten enbart gälla Transport?
– Transport! I alla fall när det gäller lokala avtal.
Inte Hamn-4:an om de skriver på ett hängavtal?
– Nej, precis.
Bredvid henne sitter Magnus Lundberg, head of operations. Han nyanserar kollegans uttalande.
– Historiskt sett har vi förhandlat genom att ha både Transport och Hamnarbetarförbundet i samma rum. Det hade även varit en framkomlig väg i ett läge när Hamn-4:an skrivit på hängavtal.
Arbetsgivaren ser praktiskt på situationen.
– De skulle ju ha haft samma hängavtal, understryker Magnus Lundberg.
De här höstdagarna ger parterna en ny bild av konflikten.
Arbetsgivarorganisationen Sveriges Hamnar har flera gånger tidigare försäkrat att Hamn-4:an skulle få samma rättigheter som alla fack ifall de skrev på hängavtal. De hävdar också att avdelningen ”utan tvivel” inte vill ha avtal.
I själva verket skulle Hamnarbetarförbundet måla in sig i ett hörn om de byter fredsplikt mot hängavtal. Det bekräftar medlaren Jan Sjölin.
– Hur de än gör kan Hamn-4:an inte komma åt medlemmarnas villkor, eftersom villkoren är låsta av Transports avtal. Däremot kan de komma åt organisationens villkor för att verka på arbetsplatsen.
Jan Sjölin tillägger att Hamn-4:an fick ett alternativt förslag som skulle ge dem rättigheter enligt medbestämmandelagen, förtroendemannalagen, arbetsmiljölagen och få styrelserepresentation, men som inte var ett hängavtal.
Men inte heller då skulle underskriften leda till möjligheter att påverka medlemmarnas villkor i utbyte mot fredsplikt. Arbetsvillkoren är och förbli låsta i Transports avtal för hamnarna. Lagstiftningen skyddar slutna avtal. Syftet är att ingen genom stridsåtgärder ska lyckas tillskansa sig ett avtal som dumpar villkoren.
– Läget är in i helvete komplicerat. Vad vi känner till finns inget annat fack som har tecknat hängavtal.
Hamn-4:ans situation skulle inte bli densamma som en arbetsgivare med hängavtal till Transport. Arbetsgivare blir automatiskt lokal part.
– I Göteborgs hamn finns redan Transport som lokal part på den fackliga sidan. På en arbetsplats kan arbetsgivaren inte ha två lokala fackliga motparter på samma avtal. Då skulle arbetsgivaren behöva genomföra två lokala förhandlingar och i princip kunna få olika resultat i dem. Det går inte, förklarar Jan Sjölin.
Både han och den andra medlaren Anders Lindström säger att de inte direkt avrått Hamn-4:an från att skriva på hängavtal, utan sagt att det alternativa förslaget är bättre.
Stridigheterna i Göteborgs containerhamn har startat en massiv kampanj för ändrade konfliktregler. Regeringen försökte först kyla ner den heta potatisen i februari, då Medlingsinstitutet fick i uppdrag att kartlägga hur vanligt det är med stridsåtgärder mot arbetsgivare som har kollektivavtal.
Men Svenskt Näringsliv och borgerliga partier lät sig inte nöjas, utan fortsatte att driva på opinionen. I maj tillsatte därför regeringen en utredning som skulle se över delar av konfliktreglerna.
– Jag har svårt att se varför utredningen skulle behövas när det finns en lösning. Priset för fredsplikten är att teckna avtal med den organisation som har medlemmarna på arbetsplatsen, säger Peter Annerback.
Just i Göteborgs containerhamn organiserar Hamnarbetarförbundet lejonparten av de kollektivanställda och är där ett starkt fack. Det är bakgrunden till punktstrejker och blockader mot övertid och nyanställningar.
Enligt arbetsrätten är Hamn-4:ans tuffa linje helt tillåten så länge de inte ställer krav som skulle tränga undan Transports avtal.
– Även om man inte gillar oss har jag svårt att se en svensk lag som säger att du inte får skriva kollektivavtal med Hamnarbetarförbundet och att Hamnarbetarförbundet inte får strejka, säger Peter Annerback.
På andra sidan gatan välkomnar däremot APM Terminals representanter utredningen.
– När vi som arbetsgivare har kollektivavtal och följer gällande lagar, men ändå riskerar att utsättas för stridsåtgärder, ser vi i dagsläget ingen annan lösning än att välkomna utredningen. Vi har dessutom gjort medlingsförsök, säger Anna Bergqvist.
Hennes kollega Magnus Lundberg fortsätter:
– Vi anser det helt orimligt att en lite grupp kan stoppa Sveriges export och import till den grad som Hamnarbetarförbundet har gjort det senaste året. Vi har halverat volymerna in i och ut ur terminalen.
Under det senaste årets konflikt har 159 hamnanställda sagts upp. Men även på denna punkt har parterna olika uppfattning. Arbetsgivarna säger att det är en konsekvens av konflikten. Hamn-4:an poängterar att de flesta uppsagda kallas in för att fylla arbetskraftsbehov.