”Grannlaga uppgift att göra ändringar”

55 remissinstanser har svarat på det tidigare lagförslaget till en moderniserad arbetsrätt, som Gudmund Toijer utrett.

AD: Arbetsdomstolen påpekar i sitt remissvar att regleringen om saklig grund vid uppsägning, turordningsreglerna och rätten till företrädesrätt vid återanställning alla hänger ihop. ” Att ändrade turordningsregler kan påverka det skydd som regleringen om saklig grund vid uppsägning av personliga skäl ger. Det är en grannlaga uppgift att göra ändringar i dessa regler" skriver Arbetsdomstolen.

Domstolen anser också att det är svårt att förstå innebörden av förslaget om arbetsgivarens skyldighet att erbjuda arbetstagaren skälig kompetensutveckling. Man kan tro att en arbetstagare har rätt att bli erbjuden skälig kompetensutveckling, menar domstolen. Men det kan bara bli verklighet om arbetstagaren sägs upp på grund av arbetsbrist eller om en arbetstagare med tidsbegränsad anställning inte får fortsatt anställning på grund av arbetsbrist.

" I sådana fall kan arbetstagaren ha rätt till visst skadestånd. Att möjligheten att kräva sin rätt är så begränsad bör framgå redan av den materiella bestämmelsen", anser domstolen. 

Den konstaterar också att förslaget innehåller flera särregleringar och undantag och att det ofta ledder till en mer svårtillämpad lag.

När det gäller turordningsreglerna konstaterar domstolen att arbetstagaren om förslaget genomförs bara ska ha rätt till företräde om han eller hon vid omplaceringstillfället ” utan upplärning och utbildning har kvalifikationer" för det fortsatta arbetet.

"Uttrycket ”tillräckliga kvalifikationer” som i dag är det som gäller, innehåller många moment och det finns en omfattande rättspraxis på området, framhåller domstolen. Arbetsdomstolen frågan sig hur ”utan upplärning och utbildning” uppfattas. ”Utan upplärning” kan tolkas som att arbetstagaren från dag ett, omedelbart, ska klara uppgifterna, alltså utan en inledande introduktion.

"En sådan innebörd skulle i princip innebära att rätten till företräde efter omplacering skulle försvinna. Även om arbetstagaren har de grundläggande kvalifikationerna behövs i stort sett alltid en introduktion" menar Arbetsdomstolen.

Medlingsinstitutet: Påpekar i sitt remissvar att det är rimligt att lagstiftaren agerar om parterna inte kan komma överens om till exempel vilka ändringar som bör gör av anställningsskyddet. Men Medlingsinstitutet poängterar att när så sker är det viktigt att det inte på förhand, genom snävt formulerade utredningsdirektiv, bestäms vilket som är det önskvärda utredningsbeslutet. Medlingsinstitutet lyfter fram att fördelarna med att ha kollektivavtalade lösningar är att de bygger på en förhandling, där bägge berörda parter fått kompromissa. Institutet menar att det är svårt att utan medverkan av parterna skapa balanserade lösningar.  Medlingsinstitutet tycker att det är bra att utredaren föreslår att de nya lagreglerna till stor del ska vara kollektivavtalsdispositiva. Men Medlingsinstitutet anser inte att det är tillräckligt. Institutet varnar även för att om reglerna inte har acceptans från båda sidor finns det risk för nya problem och låsningar.

Svenskt Näringsliv: Menar att många av förslagen i betänkandet skulle leda till positiva effekter och en bättre fungerande arbetsmarknad. Svenskt Näringsliv anser dock att utredaren också kommer med flera förslag som skulle motverka detta och leda till negativa konsekvenser för svenska företag som vill växa och skapa jobb.

Svenskt Näringsliv anser att anställningsskyddslagen är i stort behov av modernisering. Sedan dess införande 1974 har arbetsmarknaden förändrats i grunden. Förändrad struktur, konkurrensutsättning och globalisering har bland annat medfört ökade behov av kunskaper och färdigheter i de svenska företagen. Lagens regler har dock inte ändrats för att möta den utvecklingen.

Men arbetsgivarorganisationen kommer ändå till slutsatsen att förslagen bör genomföras, eftersom man menar att de positiva effekterna överväger de negativa.

LO: Anser att incitamenten för avtalslösa arbetsgivare att träffa kollektivavtal minskar och att förslaget därför underminerar partsmodellen. LO varnar för att förslaget skulle innebära en urholkad anställningstrygghet som skulle leda till att de anställdas lojalitet till sin arbetsgivare kommer att minska och att de inte engagerar sig i sitt arbete på samma sätt som i dag. LO framhåller också att arbetsgivarna då inte kommer att få några fördelar av kunskapen som engagerade anställda har, exempelvis inom innovationer och produktions- och produktutveckling.

LO varnar också för att arbetstagarna inte kommer att våga uttrycka kritiska synpunkter om arbetsplatsen, exempelvis om arbetsmiljön och tillämpningen av kollektivavtalen.

LOs anser att om lagförslaget genomförs, skulle det innebära att Las inte längre är en social skyddslagstiftning.

Läs alla remisser på regeringens hemsida.

Missa inga nyheter - beställ Lag & Avtals kostnadsfria nyhetsbrev