Forskaren kritisk till förslaget om strejkrätt

Den lagstiftning som nu föreslås har gemensamt tagits fram av de stora, etablerade organisationerna LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv. Samma dag som de höll presskonferens förra sommaren uttalade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att förslaget skulle bli lag.

I en departementsskrift föreslås i stort sett utan justeringar de inskränkningar i konflikträtten som parterna utarbetat och som har udden riktad mot fristående fack. Efter den sommaren måste den som varslar om strejk kräva kollektivavtal, annars är stridsåtgärden olaglig.

Professor Birgitta Nyström, juridiska institutionen vid Lunds universitet, är starkt kritisk till hur förslaget presenteras utan någon djupare analys.

– Lösningen skulle vara att skriva om promemorian. Det handlar om en lagstiftning som är skyddad i internationella konventioner och svensk grundlag, och så har man inte ens tänkt.

– Det är ju inte arbetsmarknadens parter som gör lagstiftningen, utan det är riksdagen. Detta vilar på vår grundlag och demokratiska principer.

Hur ser du på att de etablerade organisationerna pressar fram en lagstiftning som enbart påverkar fristående fack?

– Det finns gränser för detta i de internationella åtaganden som Sverige har gentemot ILO och Europarådet, men vad jag kan bedöma går lagförslaget inte utanför de gränserna. Sen kan jag tycka att det är lite oetiskt.

Finns det rättssäkerhetsmässiga aspekter att lagstiftningen enbart riktas mot fristående organisationer utanför de etablerade?

– Bland annat detta har man inte funderat på eller hur förslaget slår mot politiska stridsåtgärder.

Syftet med parternas lagstiftningsförslag var att stoppa Hamnarbetarförbundets dåvarande strategi. Utan kollektivavtal finns ingen fredsplikt. I varje tvist med arbetsgivarna kunde förbundet sätta in stridsåtgärder.

En stark bidragande orsak till att alliansen kunde bildas var arbetsgivarnas gillande av LO:s industriförbundsprincip.

”Vi ser industriförbundsprincipen som en viktig och avgörande orsak till att den svenska modellen har levererat goda villkor för arbetstagarsidan och förutsägbarhet och ordning och reda för arbetsgivarsidan”, skrev Industriarbetsgivarna i en debattartikel och hävdade att Hamnarbetarförbundet satte principen ur spel.

Nu har arbetsgivarna fått Hamn­arbetarförbundet dit de önskade i och med förra månadens uppgörelse om ett andrahandsavtal. Det innebär också att LO:s industriförbundsprincip inte längre hotas.

LO-förbundet Transport har fortfarande förstahandsavtalet, som helt avgör hamnarbetarnas löner och villkor. Och den kommande lagstiftningen kommer att stärka denna modell, eftersom LO-förbunden har avtal i stort sett för alla kollektivanställda.