Företagen får vänta längre på skärpt skydd

Regeringen skulle ha lämnat förslaget till riksdagen för drygt två månader sedan. Nu lär det dröja till efter riksdagsvalet.

- Det är ingen proposition nära förestående och jag vet nu inte när det kan bli någon, säger Justitiedepartementets ämnesråd Jacob Aspegren.

På frågan om vad det är som har hakat upp sig nämner han först Lagrådets kritik men också den pågående förhandlingen om ett nytt EU-direktiv. Dessutom finns det två statliga utredningar som har med saken att göra; Visselblåsarutredningen och utredningen om meddelarskydd för anställda i offentligt finansierad verksamhet.

Regeringen skickade sitt förslag till ett bättre skydd för företagshemligheter på remiss till Lagrådet i december förra året. Lagrådet hade viss förståelse för behovet av ett bättre skydd när det gäller fall som det så kallade Ericsson-målet. Det målet handlade om en anställd som hade lämnat ut företagshemliga och säkerhetsklassade dokument till en utomstående person utan att kunna straffas, medan den som tog emot informationen dömdes för företagsspioneri.

Att den anställde gick fri berodde på att de dokument han lämnat ut var hans arbetsmaterial och därför inget han olovligen hade kommit över. Att utvidga det som ska anses vara kriminellt till att omfatta sådana fall kan vara rimligt, menade rådet i sitt yttrande.

Men en så pass omfattande "nykriminalisering" av anställda kräver tillräckliga skäl. Det som ska vara straffbart måste begränsas mer. Regeringen har inte heller gjort någon avvägning av hur nykriminaliseringen skulle förhålla sig till de anställdas intresse av yttrandefrihet, påpekade Lagrådet.