Arbetsrätt
Experten: Så borde mobbning hanteras i rätten
Rättegången sätter ljuset på psykosocial arbetsmiljö och mobbning, vilka konsekvenserna i värsta fall kan bli.<br>- På så sätt är det positivt, att problematiken uppmärksammas, säger juristen och skyddsombudsspecialisten Maria Steinberg.
Kommer vi att få se fler liknande mål i domstolarna framöver?
- Det beror på utgången. Om åklagaren och familjen inte får rätt så tror jag inte att man kommer att gå till en vanlig domstol med sådana här ärenden igen. Däremot finns det starka krafter som vill ha en förbättrad lagstiftning. Flera parter har tagit upp frågan och vill ha någon slags tidigare lagstiftning, alltså kriminalisera. Det tror inte jag på.
Vad är din uppfattning?
- Att man inte ska gå genom brottsbalken. Det ska alltså inte bli ett arbetsmiljöbrott. Kränkande särbehandling i arbetslivet borde istället vara ett tillägg till diskrimineringslagen. En diskrimineringsgrund. I Frankrike heter det ”moraliska kränkningar”. Familjen hade då kunnat få upprättelse i form av en diskrimineringsersättning.
Och problemet som det fungerar nu är, anser du?
- När man kör målet genom brottsbalken och i vanlig domstol är kraven väldigt höga. Man måste kunna bevisa sambandet mellan självmordet och mobbningen. Det är extremt höga beviskrav bara för att det hamnar inom straffrätten. Jag menar att vi istället borde köra dem som civilrättsliga mål i Arbetsdomstolen där facken kan vara mer aktiva och där beviskraven inte är lika höga.
Vad tror du om utgången?
- Det vill jag inte säga. Man ska aldrig föregripa, men jag tycker att åklagaren är modig som har tagit upp det här och lagt ner så mycket arbete på målet, säger Maria Steinberg.