”Det ingår i ens kommunikativa uppdrag att vara så begriplig man kan”

I brukstexter ska det viktigaste – alltså domslutet – komma först.

− Gör den väsentligaste informationen för läsaren så tillgänglig som möjligt, säger Fredrik Bohlin, rådman vid Ystads tingsrätt och som också var sekreterare för statens offentliga utredning om ökat förtroende för domstolarna, den så kallade Förtroendeutredningen, från 2008.

Han är medveten om att det kan vara svårt, eftersom man inte vill avslöja vad man kommit fram till förrän man resonerat sig fram till slutsatsen.

− Det tangerar känslan av att ta ställning i förväg.

Ändå borde Arbetsdomstolen placera domslutet först, anser Fredrik Bohlin. På Lag&Avtals begäran tar han en titt på en dom från Arbetsdomstolen.

Fler artiklar om domsskrivning

Premium

"Det är ett problem när vi inte får vägledning"

För Arbetsdomstolen är dess domar det främsta sättet att kommunicera kring vad som gäller på det arbetsrättsliga området. De ska ge klarhet i rättsläget och vägledning. Som första och sista instans ska domarna vara begripliga. Hur väl lyckas det?

Att ha mottagarperspektivet i åtanke är viktigt, men det glöms lätt bort. Det är en bred skara som läser Arbetsdomstolens domar: jurister, HR-personal, chefer, fackliga ombud och anställda. I sista hand ska den som berörs av domen kunna läsa den. Trots att ”en vanlig dödlig” kanske inte förstår komplicerade juridiska resonemang, ska hen ändå kunna läsa texten, betonar Fredrik Bohlin.

− Likt förbannat ska man inte behöva hjälp att förstå enskilda ord och uttryck. Det ingår i ens kommunikativa uppdrag att vara så begriplig man kan.

Sammanfattningen på första sidan, eller försättsbladet, får beröm av Fredrik Bohlin för sin tillgänglighet.

− Det är jättebra för en som inte vill sätta sig in i varje detalj, då får man den viktigaste infon där. Man ska inte behöva läsa en massa onödigt för att komma fram till slutsatsen, säger han.

Strukturen och mallen för AD:s domar får gott betyg av både Fredrik Bohlin och de som driver mål i AD.

− Domarna har en bra struktur och det är lätt att hitta i dem, säger advokat Robert Stromberg på Cederquist advokatbyrå.

AD:s domar är ofta över 15 sidor långa. Fredrik Bohlin rekommenderar en innehållsförteckning som gör det lättare att navigera i domen.

− I förhållande till ovana läsare är det särskilt viktigt att leda läsaren rätt.

Men också de som är bekanta med att läsa domar drar nytta av en innehållsförteckning:

− Det gör det snabbare att hitta också för en van läsare, samtidigt som det underlättar läsandet och förståelsen.

Domarna skulle vinna på tydligare rubriksättning, påpekar Fredrik Bohlin. Istället för allmänna rubriker som yrkanden och domskäl är innehållsrika rubriker att föredra.

Under domskäl hittar Fredrik Bohlin rubriken Rättsliga utgångspunkter som sammanfattar rättsläget, vilket enligt honom är ovanligt i allmänna domstolars skäl men däremot finns i förvaltningsrättsliga domar.

Det är en del av domen som uppskattas av parterna: Den ger en kort och koncis överblick.

− Det är väldigt bra och tydligt. Vi läser domarna varje vecka och lär oss mycket genom att läsa den här delen, säger advokat Robert Stromberg.

Däremot föreslår flera av företrädarna som Lag & Avtal talat med att deras ståndpunkter skulle kortas ner, eftersom det förekommer upprepningar av vad parterna anfört i skälen för Arbetsdomstolens bedömning.

− Parternas ståndpunkter kan komprimeras, utan att sakinnehållet försvinner, konstaterar Robert Stromberg.

Arbetsdomstolens egen bedömning kan lyftas fram på ett tydligare sätt, både med rubrik och med en förklarande övergångsmening i stil med att ”Nu övergår Arbetsdomstolen till sin bedömning”, tipsar Fredrik Bohlin. Det skulle ge AD en tydligare röst i domen.

− Annars kan det bli otydligt för läsaren vem som pratar, säger han.

Överlag uppmuntrar han till att ge läshjälp i domarna. Det kan vara just övergångsmeningar som förklarar vad man gör i texten, sammanfattningar, eller punktlistor.

− Den typen av text finns det alltid anledning att ta med. Det blir mycket lättare att läsa om man vägleder.

Generellt har domar ett gott språk med hög språklig kvalitet, konstaterar Fredrik Bohlin.

− Språket är lättbegripligt, berömmer förbundsjurist Annett Olofsson på LO-TCO Rättsskydd.

När Fredrik Bohlin bläddrar i AD:s dom märker han på sina håll ålderdomlig svenska och juristspecifika ord och uttryck som inte används i vanliga texter, till exempel ”yrkanden”, ”vitsordar” eller ”jämte ränta”.

− Det låter högtravande. Med många sådana begrepp skapar man en onödig distans mellan sig och läsaren.

Hans helhetsintryck är att språket i domarna ”låter lite mossigt”.

− Vi får inte genom våra ordval framstå som att vi inte är i takt med vår samtid. Det har betydelse för helheten och vilken bild man ger av beslutsfattande.

Det här är ändå inte ett problem bara för AD:s domar, utan ett ålderdomligt språk förekommer också i de allmänna domstolarna.

Fredrik Bohlin uppmanar att se över också meningslängden. I domen hittar han meningar på flera rader. Ofta är de lätta att dela upp i färre och kortare meningar. Han konstaterar att meningar som börjar med till exempel ”Mot denna bakgrund” aldrig tar slut. För att korta ner meningarna är hans främsta råd att inleda på andra sätt.

− Vänd på steken, och skriv slutsatsen först till en nyckelmening.

I AD:s domar hamnar också text som parterna i målet skrivit.

− Vi som ombud har ett stort ansvar i våra inlagor och det är jätteviktigt att vi också har ett lättillgängligt språk. Jag tänker på det när jag skriver, säger Henrik Olander på SN Process.

Mycket av de språkliga flosklerna kommer från gamla rättskällor och texter, och lever vidare genom jurister lär sig utforma texter.

− Det produceras ny skit i systemet varje dag. Med gamla avgöranden kommer språkdräkten och språkliga problem med på köpet, och följer med i nya avgöranden, säger rådman Fredrik Bohlin.

Det syns i också i domarna.

− Domskrivning går i arv, man har lärt sig av de äldre. Det är svårt att ändra och kräver förgrundsfigurer som går i bräschen, konstaterar advokat Robert Stromberg.