Arbetsrätt

Därför vill Air France-facket överklaga domen

De båda Air France-cheferna, Pierre Plissonnier och Xavier Broseta, under rättegången i september 2016. Tre anställda fälldes för tilltaget mot dem. Foto: Benoit Tessier
Poliseskort från jobbet på Air Frances huvudkontor norr om Paris 5 oktober förra året. De jagade direktörerna Pierre Plissonnier, som har sönderriven skjorta, är chef för långfärdsflyg hos Air France, och Xavier Broseta, med bar rygg, var personaldirektör hos Air France vid händelsen förra året. Nu har Broseta ett annat jobb. Foto: TT-Bild

Ny rättegång. Air France-ledningen är tillfreds. Men facket protesterar. Nyligen kom domen i fallet med de sönderrivna skjortorna hos det franska flygbolaget.

Publicerad

Det var i oktober 2015 som två av flygbolaget Air Frances direktörer flydde från huvudkontoret i Roissy, utanför Paris, jagade av en uppretad folkmassa. Deras skjortor var sönderrivna och de tvingades klättra över ett stängsel.

Drygt ett år efter den tumultartade historien presenterar tings­rätten i Parisförorten Bobigny domen i fallet.

Tre anställda döms skyldiga för att ha utövat våld mot direktörerna och mot två säkerhetsvakter. De får mellan tre och fyra månaders fängelse villkorligt. Elva personer ska betala böter på 500 euro vardera för materialförstörelse i samband med bråket.

Air Frances ledning vill nu lägga ärendet åt sidan, och har meddelat att företaget är nöjt med domen, eftersom den erkänner att det förekom illegalt våld vid demonstrationen.

Men det blir sannolikt en ny rättegång. De dömda kommer att överklaga, säger David Ricatte som är en av personalrepresentanterna i Air Frances styrelse och dessutom medlem i facket CGT liksom de flesta av de dömda.

– Domstolen har inte tagit hänsyn till det våld som före­tagsledningen utövade på personalen. Efter flera års uppoffringar och nedskärningar presenterade man en ny plan som innebar att 2 900 tjänster skulle bort, säger Ricatte till Lag & Avtal.

Polemiken kring rättegången handlar inte bara om huruvida historien är orättvis eller inte, utan beror också på att det har varit svårt att ta reda på vem som egentligen gjorde vad under bråket. I själva verket har inte domstolen kunnat säkerställa exakt hur skjortorna revs sönder. Bevisföringen har framför allt baserats på videofilmer, och det har till exempel varit svårt att avgöra om en person utövar våld eller tvärtom försöker försvara direktörerna.

David Ricatte säger att bristande bevisföring är ytterligare en anledning till att överklaga.

Men även andra rättegångar är att vänta. Fem anställda avskedades efter bråket. Deras fall ska inom sinom tid också prövas i franska arbetsdomstolen.

Arbetsvillkor kan försämras

Fem personer anklagades för att ha begått våld mot direktörerna.

Elva personer var åtalade för att ha vandaliserat ett skyddsstängsel. En av de inblandade anklagades för båda brotten.

Åklagaren hade yrkat på två till fyra månaders fängelse villkorligt för de förstnämnda och 1 000 euro i böter för de sistnämnda.

Domstolen dömde tre personer till mellan tre och fyra månaders fängelse villkorligt.

Elva personer dömdes till 500 euro vardera för materialförstörelse.

Två säkerhetsvakter ska ha 2 500 euro i skadestånd.

De dömda ska också betala en symbolisk euro i skadestånd till Air France, och en annan till Pierre Plissonnier. Personal­direktören Xavier Broseta får däremot inget skadestånd.

 

Bakgrunden: Attackerade styrelsemötet

Den 5 oktober 2015. Tusentals anställda, piloter, flygvärdinnor, stewarder och markpersonal deltog i en demonstration vid Air Frances huvudkontor i Roissy utanför Paris. De protesterade mot en ny omstruktureringsplan som innebar att ytterligare 2 900 tjänster skulle bort från företaget.

Hundratals personer tog sig in till en sal där ett styrelsemöte pågick. Två personer i ledningen, personaldirektören Xavier Broseta och direktören för långdistansflyget Pierre Plissonnier, fick sina skjortor sönderrivna och flydde den ilskna folkmassan genom att klättra över ett stängsel.

Air France-KLM är världens fjärde största flyg­bolag.

Totalt 93 000 anställda, varav cirka 63 000 hos Air France och 30 000 hos KLM.

Gruppen omfattar också flera dotterbolag som Transavia, Hop och Servaire.

Under de senaste åren har tusentals tjänster försvunnit inom gruppen både genom frivilliga avgångar och pensions­avgångar.

I början av november presenterade gruppens nye vd Jean Janaillac en ny framtidsplan med namnet Trust Together. Planen ska diskuteras med facken. Den innehåller inte några detaljer om nya personalneddragningar, men anger där­emot försämringar av arbetsvillkoren bland annat för piloterna.