Därför kan journalister stapla visstid i åratal

I våras beslutade riksdagen att en allmän visstidsanställning ska kunna bli till en tillsvidareanställning, även om tidsramen är längre än fem år. Det gäller om tidsbegränsade anställningar följt på varandra utan uppehåll eller med mindre än sex månaders mellanrum.

Men inom flera branscher på arbetsmarknaden har man inga eller väldigt få allmänna visstidsanställningar. Journalistförbundet och Medieföretagen har till exempel inte allmän visstidsanställning i sina kollektivavtal. Unionen och Medieföretagen har det, men bara max 5 procent av medlemmarna inom hela PTK-området har anställningsformen. För övriga är det fritt fram att fortsätta som tidigare med staplandet.

– Lagändringen i våras skapar inte någon större skillnad för oss. Vi har drivit att vi i stället vill ha en treårsgräns och att alla typer av visstidsanställningar sedan ska omvandlas till tillsvidareanställningar. Oavsett vilken visstidsanställning det rör sig om, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen.

Journalistbranschen har länge varit känd för sin ”utlasningsproblematik”. Arbetsgivare anställer vikarier som får jobba i upp till elva månader, för att med marginal undvika att de blir ”inlasade”, alltså att de får företrädesrätt till fortsatt jobb. Men det gäller bara om det skulle bli någon anställning ledig. Enligt anställningsskyddslagen har den som varit anställd längre än tolv månader företrädesrätt inom tre år, räknat från vikariatets början.

I journalistbranschen har bemanningsföretagen nu tagit över en stor del av dem som tidigare gick på elva­månadersvikariaten.

– Självklart finns utlasningsproblematiken kvar. Men till stor del har det problemet avlösts av de koncern­interna bemanningsföretagen på många företag, säger Katarina Dahlskog, arbetsrättsjurist på Journalistförbundet.

Inom både Journalistförbundets och Unionens public service-avtal finns så kallade programanställningar. I Unionens avtal innebär det arbete under fyra år utan någon företrädesrätt. Medlemmar i Journalistförbundet kan ”bara” vara programanställda i högst tre år. Men efter 24 månader ger programanställningen företrädesrätt.

Det är programanställningarna som möjliggör för arbetsgivarna att kunna stapla visstidsanställningar i sju respektive åtta år i följd, beroende på vilket av fackförbunden man är medlem i.

– När vi säger att en medlem på vårt public service-avtal maximalt kan vara visstidsanställd i sju år menar vi att medlemmen blandar program­anställning med vikariat, tidsbegränsad anställning för särskilda behov och maximerar tiden så långt som möjligt - utan att anställningen går över till en tillsvidareanställning, säger Katarina Dahlskog.

Situationen med olika maxtider för programanställningarna har lett till avtalskonkurrens på Sveriges Radio.

– Vår bevekelsegrund är att vi anser att det är bättre med en hyfsat lång anställningsperiod, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen.

Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling förklarade nyligen i tidningen Journalisten att förbundet valt en hårdare linje än Unionen för att motverka missbruk av visstider.

Martin Wästfelt tycker att man får ha respekt för förbundens olika bedömningar.

– Men i grund och botten är det alltid bättre för oss som företräder arbetstagare att hålla ihop. Som grundregel anser jag att allmänna villkor ska vara lika för alla tjänstemän. I det här fallet har vi parter inte förmått att få till det. Det är också en konstig arbetsgivarpolitik att den här situationen fortsätter på Sveriges Radio, säger han.