Bara utbildning räcker inte för att höja vårdkvaliteten

Maria Bennich, som forskar  vid beteendevetenskapliga institutionen, har i en avhandling undersökt hur två olika kompetensutvecklingssatsningar fungerat i två olika kommuner.

En av kommunerna var med i den nationella miljardsatsningen på kompetensutveckling som genomfördes mellan åren 2005 till 2008 för att förbättra kvaliteten på omsorgen. Men det gick dåligt för kommunerna att uppnå målen, visar Maria Bennich forskning. Det blev inga effekter vare sig det gällde kvaliteten eller utveckling av verksamheten.

- I den studerade kommunen var det svårt att ta tillvara den nya kompetensen. Systemet med anbudsförfarande gjorde att verksamheterna bytte ledning och chefer med täta mellanrum, säger Maria Bennich till Suntliv.nu.

I den andra kommunen fanns inga utomstående aktörer som ordnade utbildningar. I stället var det kommunens egen personal som höll i utbildningsinsatserna. Kompetensutvecklingsmodellen som användes heter Kravmärkt yrkesroll. Modellen går ut på att de anställda får sin kunskap validerad utifrån flera yrkeskriterier som tagits fram av andra som också jobbar inom omsorgen.

I processen får personen fundera över vilken kunskaper han eller hon skulle behöva komplettera med för att kunna göra ett bättre jobb. Den kunskapen får personen i så fall i den egna kommunen. Maria Bennich forskning visar att de anställda i den kommunen hade tid för reflekterande samtal och det fanns även en öppenhet för nya förslag och idéer från medarbetarna. Det ledde till att kunskapen på ett bättre sätt bevarades i den egna organisationen.

- Det handlar om tid och resurser. Den kompetensutveckling som erbjöds var relevant för arbetet, säger Maria Bennich till Suntliv.nu.