”Agerandet syftar till att dumpa lönerna”

Något försenat kallar Arbetsdomstolens ordförande, i dag Sören Öman, till sal A på nedre botten i domstolens byggnad i Gamla stan i Stockholm. I tre dagar ska huvudförhandlingen pågå i målet om de irländska byggarbetarnas löner, deras kompetens och vad som egentligen gäller i bygg­avtalet och yrkesutbildningsavtalet. Ny statisk om skillnader i lön mellan svenska och utländska byggarbetare från fackförbundet Byggnads upprör motpartens advokat.

– Vi möttes av nya uppgifter sent i fredagskväll. I ett mål som pågått i två och ett halvt år, utropar Gunnar Blomberg, advokat och ombud för arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier, innan förhandlingen har börjat.

En tolk anländer. Hon letar en god stund efter ett fungerande uttag för sina hörlurar, en stol och en lämplig plats att sitta på. Två irländska bolagschefer från byggbolaget ICDS ska få höra vad som händer på sitt modersmål. Tolken avlägger ed, ledamöterna tar plats och 45 minuter efter utsatt tid kan huvudförhandlingen börja.

– ICDS har brutit mot byggavtalet genom att betala utländska byggarbetare lägre lön utan att göra en prövning om arbetstagarna har kunnat få yrkesbevis, säger Annett Olofsson, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd, och ett av två ombud för Byggnads.

Enligt byggavtalet, som gäller mellan Byggnads och Sveriges Byggindustrier, har byggnadsarbetare med yrkesbevis rätt till 100 procent av den framförhandlade lönen. En utländsk byggarbetare kan få sin utbildning prövad och få ett så kallat erkännandeintyg. Intyget har samma status som ett svenskt yrkesbevis och ger rätt till samma lön. Byggnads har tagit fram statistik över lönenivåer för trä-, betongarbetare och murare. Den visar att en majoritet av de svenska byggarbetare som saknar yrkesbevis ändå får 100 procent av den framförhandlade lönen. De svenska byggarbetare som får den lägre lönenivån, 88 procent, är till stor del lärlingar. För utländska byggare är läget annorlunda. Det är fyra gånger så vanligt att utländska byggarbetare får 88 procent och de är inte lärlingar, påpekar Annett Olofsson.

– Det här är en tolkning av avtalet som parterna är fullt införstådda med och som de också accepterar, säger hon.

– Ja, det förekommer. Nej, det är inte accepterat av parterna, säger advokat Gunnar Blomberg.

Det irländska byggföretaget ICDS har jobbat i Sverige sedan 2009, bland annat som underentreprenör åt NCC. Vid tre olika arbetsplatser i Skåne har företaget endast haft irländska arbetstagare anställda och de har fått 88 procent. Advokat Gunnar Blomberg företräder ICDS. Hans utgångspunkt är att de utländska byggarbetarna har fått den lön de haft rätt till.

– ICDS har kunnat konstatera att de saknar formell utbildning. Därmed stannar ju egentligen frågan, säger han.

Gunnar Blomberg för upp glasögonen i pannan och konstaterar att Byggnads egentligen driver målen för att höja lönerna och för att göra utländska byggarbetare utan formell kompetens dyrare än svenskar.

– Det handlar om lönekonkurrens. Det här är ett sätt att stänga dem ute.

Ellinor Gudmundsson, också ombud för Byggnads, kontrar:

– I själva verket syftar motpartens agerande till att dumpa lönerna i avtalet.

Fastställandet av de irländska arbetarnas kompetensnivå är avgörande i målet. Tom McHugh är det första av sammanlagt sjutton vittnen. Han sitter i styrelsen för det irländska byggbolaget, är civilingenjör och ansvarar för rekryteringen av personal.

– Vår tolkning var att våra arbetstagare inte uppnådde den nivå som krävdes för att få yrkesbevis, säger han via tolken.

Käranden har kallat Christian Jönsson, snickare och anställd på NCC. Han arbetade några månader med arbetsmiljön vid byggnationen av köpcentrumet Triangeln i Malmö. Där utförde ICDS arbete för NCC.

– Arbetarna skulle ha kunnat ingå i vilket arbetslag som helst.

– Menar du att arbetarna var jämförbara med sådana personer som har ett yrkesbevis, frågar Ellinor Gudmundsson.

– Ja, svarar Christian Jönsson.

Advokat Gunnar Blomberg ställer en retorisk fråga:

– Men du är varken expert på validering eller yrkesutbildning?

När rättens ordförande på den sista och tredje förhandlingsdagen frågar om parterna kan godkänna rättegångskostnaderna blir svaret nej.

– Vi har hört mycket onödigt och samma saker har sagts många gånger, säger Annett Olofsson, ombud för Byggnads.

Advokat Gunnar Blomberg håller till viss del med.

– Vi har lagt ned väldigt mycket onödig tid. Det är riktigt men det beror på att grunderna har ändrats hela tiden. Det här är ett generalangrepp utan precision och vi har varit tvungna att förbereda oss på allt.

– Det här handlar om principerna i ett kollektivavtal som omfattar väldigt stora lönesummor.