”Jag lade i stället handen på hjärtat”

Kvinnan fick inte jobbet. Det var indirekt diskriminering av den sökande att avbryta rekryteringsförfarandet, anser Diskrimineringsombudsmannen, DO, som stämt bolaget och yrkar att kvinnan ska få 80 000 kronor i diskrimineringsersättning.

Bolaget anser att det var chefen som blev diskriminerad när den muslimska kvinnan avböjde att skaka hand på grund av att han är man.

Kvinnan berättar att hon enligt sin tro inte får vidröra andra män än nära släktingar.

– Jag lade i stället handen på hjärtat, log och sa ”Nej, jag tar inte i hand när chefen sträckte fram handen”, säger hon med mörk och klar röst.

När chefen avbröt intervjun blev hon chockad och kände tårarna komma.

Hon hade inte väntat sig den reaktionen från chefen när hon gick till bolagets kontor i Uppsala den där majdagen 2016, efter att ha skickat in en spontanansökan.

Motiveringen hon fick var: ”Här måste alla ta i hand.” Ett krav som DO ifrågasätter.

Kvinnan fick också veta att det hade varit okej att avstå handskakning om hon haft bacillskräck.

DO:s enhetschef Martin Mörk och processföraren Julia De Marinis Giddings kan inte se hur kvinnans agerande skulle utgöra diskriminering. Hon har dessutom själv bestämt att hon hälsar på män och kvinnor på samma sätt.

Motpartens diskrimineringsargument haltar, menar Martin Mörk.

– Så länge hälsningen sker respektfullt är det svårt att säga att det skulle kränka någons värdighet så att det skulle vara frågan om trakasserier.

Kvinnan har inte vägrat hälsa, hon gör det bara på ett annat sätt, säger han och fortsätter:

– Religiösa bevekelsegrunder rör religionsfrihetens inre kärna. Och den är skyddad. Just för att de här trosuppfattningarna är så kontroversiella i vårt samhälle behöver kvinnan diskrimineringslagens, rättsstatens och i slutändan faktiskt också Arbetsdomstolens skydd.

Han framhåller att intresset av lika­behandling gör det legitimt för en arbetsgivare att ställa krav på att man inte ska göra åtskillnad, bland annat med hänsyn till kön, när man hälsar.

– Men ett krav på att hälsningen ska ske just genom en handskakning går längre än ett krav på likabehandling. I grunden handlar det om individens rätt till kroppslig integritet. Och varför skulle kvinnans olust inte räknas på samma sätt som den med bacillskräck?

Lars Bäckström, arbetsrättsjurist på Almega Tjänsteföretagen, tillbakavisar att kvinnan utsatts för indirekt diskriminering. Han hänvisar till Europa­domstolens praxis och Europa­konventionen. Konventionen sätter gränserna för vad religion betyder i diskrimineringslagen. När det gäller handslag kopplat till Islam menar arbetsgivarsidan att förutsättningarna inte är uppfyllda.

– Manifestationen i sig ska uttrycka religionen, den ska också vara ett veder­taget sätt att uttrycka den. Enligt Europadomstolens praxis ska bedömningen om en manifestation ha ett mycket nära samband med religionen och ske på objektiva grunder. Inte på vad den enskilde tycker.

Chefen har kallats som vittne av arbetsgivarsidan. Lars Bäckström ber honom beskriva sina känslor när kvinnan avböjde handskakning.

– Jag kände mig kränkt och lite överrumplad. För mig var det en väldigt konstig situation att inte hälsa.

Kvinnan hade sökt jobb som intern­tolk, då tolkar man mestadels via telefon eller skärmar.

Innebär vägran att ta i hand något för förmågan att utföra jobbet som telefon­tolk? frågar Lars Bäckström.

– Nej, men jag kan tänka mig att besökare och potentiella kunder skulle kunna känna sig kränkta. Då kanske vi inte får dem som kunder med tanke på kravet på neutralitet som ligger i tolkuppdraget. I en tolksituation kan jag se att även klienten kan känna sig särbehandlad.

Lars Bäckström menar att vägran att skaka hand med en man är en tydlig manifestation, riktad mot en specifik person.

– Här pådyvlas man något ansikte mot ansikte, då kan vi komma in på rätten till negativ religionsfrihet. Frågan är om bolaget måste finna sig i att en anställd låter bli att ta i hand med hänvisning till kön.

Han påpekar att bolaget har krav på neutralitet både i tolkarbetet och på arbetsplatsen, där många etniciteter och religiösa bakgrunder möts.

I grunden finns det två sätt att ta sig an den här frågan på, menar DO:s Martin Mörk.

– Det finns en förväntan på ett avgörande om vem som är mest skyddsvärd, chefen som inte får skaka hand eller kvinnan som måste göra det fast hon känner starkt obehag.

Han anser att målet handlar om att de flesta neutrala regler ställts upp enligt majoritetens normer och att minoritetsgrupper riskerar att uteslutas på ett oproportionerligt sätt.