Regeringen struntar i lagrådet: Färre ska döma i diskrimineringsmålen

Regeringen föreslår att Arbetsdomstolen när den ska avgöra mål enligt den nya diskrimineringslagen ska bestå av ordföranden och fyra andra ledamöter, varav två utsedda efter förslag från arbetsmarknadens parter. Det betyder att intresseledamöterna inte kommer att kunna bilda majoritet när ett sådant mål avgörs. AD är normalt i arbetstvister sammansatt av ordföranden och sex andra ledamöter, varav fyra utsedda efter förslag från arbetsmarknadens parter.
Förslaget om att minska antalet intresseledamöter i de här målen kom ursprungligen från Diskrimineringskommitténs betänkande, SOU 2006:22. Anledningen var att det inte utifrån sett skulle finnas några tvivel om att Arbetsdomstolen är opartisk.
Oron för att de så kallade intresseledamöterna i Arbetsdomstolen ska uppfattas som partiska i diskrimineringsmål är helt obefogad, ansåg bland annat TCO och Svenskt Näringsliv när de som remissinstanser yttrade sig över förslaget. Och lagrådet avvisade förslaget när det fick det på remiss. Lagrådet kunde inte finna att det fanns skäl för att arbetstvister som helt eller delvis grundas på diskriminering skulle inta en sådan särställning att Arbetsdomstolens sammansättning skulle behöva ändras.
I likhet med lagrådet förutsatte TCOs chefsjurist Ingemar Hamskär att förslaget skulle slängas i papperskorgen.
- Det finns inga sakliga skäl att ha sämre kvalitet i dömandet för en talan som helt eller delvis grundas på diskrimineringslag, sa Ingemar Hamskär.
Men så blev det inte. Även om det inte finns någon saklig grund för att intresseledamöterna i domstolen skulle se annorlunda på diskrimineringsmål än de oberoende ledamöterna, bör man ha en ordning där inte ens misstankar om att domstolen skulle vara partisk kan uppkomma, anser regeringen.
Domstolen ska dock kunna ha sju ledamöter även i diskrimineringsmål, om parterna i målet själva begär det. Den 16 september lämnas proposition 2008/09:4 till riksdagen.
Elisabet Örnerborg